- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
309

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En präktig gumma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon visserligen var litet dum och långsam; men att, om
det inte var så rasande roligt i och för sig sjelf, så fick
man i alla fall trösta sig, när man hade sitt barn väl
för-söijdt, och så vidare. Allt detta rann mig nu i hågen,
när jag gick oroligt af och an, och om den hederlige
messingsslagaren, hvars gulgråa hår till följd af hans yrke
oftast stötte i grönt, förut redan förefallit mig afskyvärd
med sina skelande ögon och sitt plumpa skratt, så blef han
ännu värre i jemförelse med den unge sjömannen, hvars
tacksamma blick och bleka anlete förföljde mig hvar jag
gick och stod. Trots min medfödda blyghet och
förskräckelse, hade jag också redan fattat mitt beslut att gå ut i
köket och säga till Trudchen att följa med mig, det fick
nu för resten gå hur det ville, då jag i hast hörde tunga
steg utanför på gatan, någon öppnade porten, och efter
något trefvande omkring på dörren, slutade med att bulta
på den. Med klappande hjerta skyndade jag att öppna,
och en gammal matros steg tvekande in i rummet, medan
han strök af mössan med ena handen, och stack fram en
hopviken papperslapp i den andra, i det han valkade en
duktig buss fram och tillbaka, derpå vände sig och spottade
mot dörren, hvarpå han mycket betänksamt vände sig om
igen och frågade:

“Kan just undra om jag seglat riktig kurs, jag? Är
det här som handskmakar Bohm bor ?“

“Ja, hvad vill ni honom ?“

“Jo si, det är inte så utan att jag inte skulle liksom
vilja lemna åf det här, ifall han kan ta emot’et.“

“Min far är inte hemma nu för tillfallet,“ svarade jag,
i det jag utsträckte handen efter papperet; “men kanske
att jag ...“

“Åh hoj!“ afbröt han mig hastigt, i det han
skärskådade mig från topp till tå, med ett par kloka grå ögon
under buskiga svarta ögonbryn; “jaså, det är dottern, det!
Kunde förstå det på tacklingen och riggen... se,
pojken ligger för ankar, si... skamfilad öfver hela skrofvet,
ska’ jag säga!“

“H/vem menar ni?“ stammade jag.

“Kors, jungman vet jag! Han blef skamfilad i går
afton utaf några fransoskanaljer; kom ombord sen och såg
ut som hin håle i synen; kånka honom till sjukhuset i
middags, för han fick feber i faggorna... försökte, både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/2/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free