Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En präktig gumma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapten och jag, att få i honom en grogg, men det bar sig
inte. Bad, när vi kånka dit’en, att jag skulle gå te
handskmakar Bohm och lemna den här lappen, för det var han
och hans dotter, som frälst lifhanken på’n, kantänka. Men
hur ä’ det, lilla mamselln? Hm kölhala mig, tror jag inte
hon blir blek i syna som ett nytt läsegel !“
. Jag var visserligen ingen sjåpig eller förklemad flicka,
det skall Grud veta; men förskräckelsen från qvällen förut
satt ännu i mig, och när jag nu hörde att den stackars
gossen var förd till sjukhuset, så ansåg jag det liktydigt
med att han var död; ty sjukhuset hade i alla tider
utgjort min förskräckelse. Derför kände jag att jag
bleknade och att mina ben inte ville bära mig, och jag tyckte
jag var färdig att sjunka till golfvet, då jag hastigt kände
ett par starka armar som fattade om mig och satte mig
på en stol, under det att en röst, som sökte göra sig så
mild och mjuk som möjligt, hviskade i mitt öra:
“Seså, mamsell lilla, ta nu inte så illa vid sig...
pojken mönstrar väl inte af bums heller, för att han fått
sig ett par skråmor. Men si, sanningen ä’ att doktorn
sa’, att han får väl ligga i lugnvatten ett par veckor, innan
han kan sätta alla lapparne till igen och ge sig ut på seglats. “
“Tror ni inte att det är något farligt ?“ frågade jag, i
det jag sökte sansa mig så godt jag kunde.
“Nej vasserra, jag känner hans skalle, jag... det ä7
jag som gjort’en till sjöman, ska jag säga lilla mamselln!
Det ska inte vara några fransosnäfvar, som spräcker
skall-mejan på den pojken, inte! Men si, det värsta är att
kapten är segelfärdig och skutan klar, och att vi tänker
ge oss af i morgon om vinden håller sig, och då vete
tusan hvem en ska’ få som tittar om honom derborta på
sjukhuset.“
Och under det den gamle, ärlige matrosen sade detta,
valkade han bussen med förnyad fart, och tittade på sned
på mig, med ett på samma gång enfaldigt och skälmskt
uttryck i sina gråa ögon. Men jag var för mycket
upptagen af tankarne på den unge sjömannen, för att rätt
besinna hnr jag blottade mitt inre för budbäraren, då jag
hastigt utropade:
“Söij inte för det, det ska nog vi göra; min far
och jag; ty,“ tilläde jag litet saktare, “han är ju vår lands-
man, och..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
