Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En präktig gumma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en hvirflande vals, att det kan inte skada om en och annan
går förlofvad från utöfvandet af ett sjuksköterskekall; det
säkra är att nog kommer den unga flickan från det
sistnämnda sammanträffandet med mindre farliga illusioner,
än oftast nog från det första. Nå, efter en lång och envis
kamp emellan lif och död, segrade dock den unge
sjömannens friska och kraftiga natur, och inom. kort kundo han
stappla omkring der ute i det största rummet stödd på min
arm; men nu var det jag som höll på att bli sjuk i stället.
Jag måste också verkligen hålla mig vid sängen ett par
dagar, under hvilka Trudchen i stället fick se efter bade
honom och mig, medan min far dolde sin oro för mig
genom att gå och smågräla emellan mitt rum och den unge
sjömannens, om att han hade fatt lazarett i huset, och att
en annan gång kunde unga sjömansglopar vara litet mindre
korta om hufvudet, så kunde cn ärlig borgare slippa ifrån
sådant der elände.
När jag kom upp igen, fingo vi båda unga klart för
oss, hur det stod till med våra hjertan, och många ord
behÖfdes inte för att oss emellan afsluta det förbund, som,1
Gud vare lof, ingenting annat än döden kunde upplösa.
Fråga de båda unga der, så far ni väl höra om kärleken
vid sådana tillfällen har för vana att vara mångordig af
sig. Ju djupare och sannare han är, desto mindre har han
att säga, tänker jag. För’oss var en handtryckning, en
blick, och en hastigt och under stor fruktan å min sida
utbytt kyss mer än nog, och sedan försökte vi att vara
så lugna och likgiltiga som möjligt emot hvarandra i min
fars närvaro. Det blef en ganska lång konvalescens, under
hvilken min fastman, ty så kallade jag honom i mina
drömmar och vid våra korta ensamma stunder, skaffade
sig böcker att läsa för att fullkomna sig i sitt yrke. På
det sättet gick på nytt en lycklig månad; men då var
han helt och hållet återstäld, och nu ifiåste det bli slut
på den lyckliga tiden. Hans kapten hade skrifvit till
honom * med en kustjakt ifrån Liibeck, att han der väntade
på honom för att sedan fortsätta färden till England och
vidare neråt Spanska sjön, och att han måste skynda sig,
så vida kaptenen inte skulle blifva tvungen att inmönstra
en annan i hans ställe. När det brefvet kom var min tar
inte hemma, och vi unga hade nu en lång öfverläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
