- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
323

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En präktig gumma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blef ensam i min lilla kammare, som jag drömde och suc
kade; men då tog jag också skadan igen, ska ni tro.

På det sättet’gick nu något öfver ett år, utan någon
annan omvexling i mitt stilla lif, än att min far då och
då öfverfölls af en oemotståndlig lust att få messingsslagaren
till måg, och vid sådana perioder plågade mig med alla
möjliga uppmaningar att inte bry mig om att tänka på
den der sjöfågeln, som längesedan, efter hvad min far
påstod, hade glömt mig för en annan flicka.

“Sådana der gökar byta om flickor som en annan
byter om strumpor,“ brukade då min far säga; “hur kan
du tänka dig att han skulle vara beständig? Om han
hade känt dig i åratal, det kunde så vara ... som
messingsslagaren till exempel; men en töcken der flygfiskkärlek
som kommer som ett skott, derför att den ena far ett hål
i hufvudet, och den andra står och plaskar på det med
vatten och ättika, den vill jag inte höra talas om! Har
du hört ett ord af honom sedan han for, hvasa?

“Ja, men fatter lilla,“ svarade jag då, “det var ju du
sielf som förbiöd honom att skrifva till mig? Mins du
inte det?“

“Nå, om jag förbjöd honom sjutton gånger,“ skrek
min far förargad, “ska han bry sig om det, han då? År
han en så’n förbaskad meser, så han inte vågar skrifva
till flickan för det att fadern förbjudit det, så måtte det
bli en snygg man du får!“

“Ja, men fatter lilla, jag håller af honom ännu mera
för att han lyder dig, det bevisar bäst hur redliga hans
afsigter äro.“

“Redliga hit och redliga dit! Han är en stackare,
säger jag, och han har längesen glömt dig, det kan du slå
dig i backen på. Jag mins nog jag, hur det var när jag
gick och friade till mor din, flicka; jag var minsann inte

den som brydde mig om ...“ *

“Hvad brydde du dig inte om, fatter ?“ frågade jag
litet färsåtligt, “säg mig det ?“

“Det rör dig inte, flicka!“ svarade gubben buttert, ty
han märkte nu att han hade förplumpat sig, och derför

tog han genast hatt och käpp och gick bort till klubben,

der han troligen för sin vän messingsslagaren beklagade
sig öfver sin envisa dotter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/2/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free