- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
345

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två fruar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dig i armarne på en sedeslös varelse, som köpt sig
rikedom genom att förnedra sig... ser du, det är ett
sådant lättsinne, jag menar, och som aldrig kan förenas
med ett godt hjerta !‘*

“Gjorde han detta då, den uslingen ?“

“Tack för det uttrycket, bror Svante! Det
vederlägger dina egna ord bättre än jag kunnat göra det! Ja, det
var just hvad han gjorde. De hade väl varit förlofvade
omkring ett år, när hans far gjorde cession, och det blef
omöjligt för unga herrn att längre kunna få några
penningremisser hemifrån. Men detta visste han mycket slugt att
dölja för sin fästmö och hennes mor, och han fortfor att
föra samma storartade och öfverdådiga lif som förut. Jag,
som förut haft gummans förtroende i fråga om hennes
aflarer, märkte nu med förvåning att hon blef allt mer och
mer förbehållsam emot mig, och när efter årets slut den
elegante fastmannens visiter i hemmet blefvo allt
sällsyntare, då deremot ett par käppbeväpnade, äldre karlar med
utpräglade vaktmästarefysionomier allt oftare började söka
honom tidigt om morgnarna, böljade jag slutligen fatta
misstankar och ana att allt inte stod rätt till.44

“Aha! det var slottskansliet../4

‘‘Som du säger, de hade fickorna fulla med utslag på
honom. En vacker morgon, — det var på hösten, och jag
stod just fårdig att ta’ på mig rocken för att gå till en
af mina skolor. — kom gummans gamla piga med
röd-gråtna ögon upp till mig och bad mig att jag för allt i
verlden skulle komma ner till frun och mamselln, för de
ville nödvändigt tala med mig. Jag gick genast, och
första anblicken af de båda stackars qvinnorna sade mig
tillräckligt, att äfven mina mörkaste aningar hade blifvit
besannade. Karin låg halft afsvimmad i ett soffhörn inne
i gummans rum, modern stod framför henne sysselsatt att
tvätta hennes tinningar med ättika och vatten, och på
bordet låg ett nyss uppbrutet bref, tillskrynkladt som i häftig
sinnesrörelse, och sade med sitt stumma språk mer än de
allra vältaligaste ord.44

“Brefvet var ifrån honom, naturligtvis?44

“Ja, det var ifrån honom! Det underrättade i mycket
skrufvade ordalag de stackars qvinnorna om att i följd af
en mängd sammanstötande olyckliga omständigheter hade
den Ömme fästmannen måst lemna hufvudstaden och begifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/2/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free