- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / III. /
26

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så träffa’ jag henne i Hamburg, och så mycket såg jag
nog, att kommer jag och friar, så inte säger hon nej, det
kan ni lita på!“

“Lyckliga karl!“ ropades det i korus omkring Edvin,
och en af de unga männen föreslog hans skål i humoristiska
ordalag, som väckte stormande bifall.

Under tiden passade några af fruarna på inne i
salongen och sonderade generalkonsulinnan i afseende på möjliga
giftermålsplaner för sonen. De började naturligtvis med
att tala om den eller den förlofningen, och om hur
bekymmersamt det vore för en mor med giftasvuxna döttrar, att
kunna fa dem väl, det vill säga rikt bortgifta. Det funnes
nog unga män, gudbevars, som vore mycket hyggliga, och
som flickorna inte skulle ha någonting emot, som till
exempel kgl. sekter den och notarien den eller löjtnanten
den och den; men herre Gud, de hade ingenting, och inte
kunde man lägga sitt barns framtid i händerna på en man
som inte hade någonting annat i händerna förut. Allt det
der fattade generalkonsulinnan, naturligtvis mer än väl,
hon som var ett så förståndigt och utmärkt fruntimmer,
och se, om alla unga män voro sådana som hennes son,
då vore det naturligtvis ingen nöd att vara mor här i
verlden. Så der slogo fruarna omkring sig med orienterande
små funderingar medan de läppjade på sin glacje eller
knaprade på konfekt och russin och mandel, och
generalkonsulinnan å sin sida sparade inte på anspelningar om den
och den grefven eller excellensen som nog gerna ville ha sin
fröken dotter in i ett så solidt hus som deras.

“Men, nu har ju Edvin gått och förälskat sig ute i
en rik Hamburgska“, sade hon slutligen efter många volter
hit och dit, “och som flickan är dotter till en af HofFs
affärsvänner, och vi dessutom inte vilja tvinga vår son,
så får han naturligtvis göra som han vill, fast han nog
kunde få det som vore mycket bättre/“

De betydligt långnästa mammorna höllo god min; de
menade i förtäckta ordalag tro på att deras döttrar ännu
voro alldeles för unga att gifta sig, för tids nog komma
de in i det eländet, och gratulerade generalkonsulinnan
till att få en så rik sonhustru — “fast de
hamburgerrike-domarna“ menade en af grossörskorna, “vore då inte mycket
att lita på, och nog skulle hon, om hon hade en son, se*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/3/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free