Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förde med si g hem månget frö och mången planta, som
sedan togo rot och slogo ut i deras egna små jordlappar
bredvid stugväggen. Så växte med tiden både
planteringarna och inkomsterna; skolan blef alt mer och mer besökt
äfven från socknarne omkring, och midt i all denna enkla
och landtliga trefnad satt gamla farmor som en stilla och
god tomte, visserligen blek och tärd af en sorg, som aldrig
fullt släcktes, men lycklig genom sin son, som aldrig
lemnade henne, utan bokstafligen läste hennes minsta önskan
i hennes ögon och bar henne på sina händer.
4:.
När min far fyllt tjugutvå år, inträffade en händelse,
utan hvilken jag bestämdt icke skulle suttit här vid glaset
och berättat min gammaldags historia.
“Han blef kär!“ utropade gradpasseraren hastigt. “Må
Oud välsigna honom för det, både för din skull och för det
att litet kärlek alltid friskar upp en berättelse, när den
böijar blifva litet enformig.“
“Tack för kritiken,“ svarade berättaren skrattande;
4<men jag har ju sagt er, att om ni tycker det är tråkigt,
så kan jag sluta när som helst.“
“Nej för tusan! nu just ska’ du fortfara,“ fortsatte den
förre; “du. vet att militärer och kärlek äro som uppväxta
barn tillsammans. “
“Men läska först strupen en smula!“ bifogade Kron,
som aldrig glömde de flytande gudsgåfvorna. “Skål för
farfar din; det var en hedersgubbe på sitt vis!“
“Hans skål!“ ljöd det kring laget.
“Ja, som vännen Hjelmsten sagt,“ fortfor Hult efter
en paus, hvarunder glasen tömdes; “min far blef kär. Men
det var ingen romantisk, äfventyrlig kärlek, en sådan der,
som kan göra effekt i en roman eller novell; utan en stilla,
lugn och djup känsla, som nog kan fylla ett
mennisko-hjerta, men icke en boksida eller ett kapitel. Bland min
fars första läijungar fans en tioårig flicka, dotter till
kyrko-vaktaren i socknen; fattig, glad och vacker som en dag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
