- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / III. /
205

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Jojo, Stina sa någonting hon! Jag har verkligen lust
att gå i kyrkan i dag! Det var bra att Stina påminte mig
om den saken.“

“Påminte? Hm! det bara fattades det!“ brummade
Stina, i det hon tog kläderna för att borsta dem. “Och
det vill unga herrn inbilla mig, att han skulle gå i
kyrkan för att jag påminte? Jag mins hur det var sist, jag,
när jag ville ha honom med mig i enkhuset för att höra
på missionsbön! Men si der finns det bara gamla gummor
att se på, och då får vår Herre vara i fred! Jo, det är
sköna tider vi lefva i, och en skön ungdom vi ha!“

Och dermed rusade Stina ut med kläderna på armen
och stöflarne i hand.

När Nicke blifvit * ensam, genomgick han i tankarne
den föregående aftonens händelser, och ju mera han tänkte
på dem, desto mera gestaltade de sig till hans fördel.

“Jag har bestämdt gjort ett mycket fördelaktigt
intryck på henne,“ tänkte Nicke för sig sjelf, “fast hon inte
gerna ville erkänna det ännu, inte ens för sig sjelf. Det
är i alla fall märkvärdigt, efter bara två gångers
samman-varo. Men det; är ju så med den äkta, riktiga kärleken.
Den kommer ju som ett skott, — så säga åtminstone alla
poeter, hvilkas verser jag läst 1“

Och Nicke, som under tiden fatt på sig nattrocken,
stälde sig djupt begrundande framför sin spegel.

“Någon vacker karl är jag precis inte,“ fortfor han i
sin tankegång, “men jag har ett distingueradt utseende,
det har jag, och det fasta fruntimmerna sig alltid mera
vid, det ser man dagligdags. Det är mycket möjligt att
min nya vän, kusinen, är vackrare än jag; men se, det
är en sådan der porslinsdock-skönhet, och den duger inte.
Det var på de sista åtta dagarne som hon blifvit litet
underlig, sa han... det slår ju precis in, det! I går var det
åtta dar sedan bröllopet var.. . det är således inte något
tvifvel mera!“

Och Nicke gjorde ett slag öfver golfvet och gnolade
någonting ur Storhertiginnan eller Théblomma — kanske
ur båda två. Ty som ett äkta barn af sin tid tänkte han
i musikaliskt hänseende: Gud är stor och Offenbach är hans
profet!

“Men är det verkligen rätt och ärligt utaf mig att
spela ormen i kusinens kärleksparadis ?“ fortfor han efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/3/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free