- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / III. /
233

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Nå som du vill,“ svarade Edvard, “när du får sofva
på saken, så hoppas jag att du blir mera lugn och att
vår vänskap blir densamma som förut. God natt! Ah! det
var sannt, det! helsa gamla Stina när du träffar henne i
morgon bittida."

“Hvad! känner du henne?“ utropade Nicke förvånad.
“Ja, något,“ svarade Edvard skrattande, “det är en
präktig gumma, helsa henne så mycket! God natt, sof godt!“
Och dermed var den unge krigaren borta och Nicke
stod förvånad qvar i hörnet af Malmskilnadsgatan och
Oxtorget, funderande på huru gradpasseraren kunde känna
till gamla Stina. Men han satte sig efter en stund åter i
gång, och skyndade till sitt hem, alldeles yr i hufvud et
af allt som händt honom på qvällen.

“En sådan satans pojke att ha tur!“ utbrast han i det
han läste upp porten och gick in, “först blir han nekad
permission och så får han den och då kommer han lagom
att rädda gubben undan ett rån, kanske med mord till på
köpet. Ja, man ska vara knekt för att ha en sådan
kolossal tur här i verlden. Men vänta mig, jag ska min själ
akta mig för att gå och bli kär i brudtärnor hädanefter.
Det har jag fått bot för.“

Och med det beslutet lade sig Nicke, och inom kort
sof han den rättfärdiges sömn; han sof så godt som om
han aldrig någonsin ens tänkt på en flamma.

När Stina på morgonen kom in med kaffet, sade Nicke
temligen skarpt i det han satte sig upp i sängen:

“God morgon, Stina! Jag skall helsa henne från
grad-passerar Stark!“

“Herre Jesses!“ utbrast Stina förskräckt, och var nära
att tappa kaffebrickan, “han har talt om att jag var hos’en,
det ser jag på unga herrn. “

“Hvad för slag!“ utropade Nicke förvånad, “var Stina
hos honom ?“

“Ja, efter det nu ä’ sagt, så må det då i Herrana
namn fram, jag kunde inte hjelpa att jag inte kunde
smälta att unga herrn skulle gå och giftet sig i den der
fasliga slagtarfamiljen, och så fick jag höra af fru
Karlson nere på mjölkmagasinet att den der unga knekten
skulle vara tokig i slagtardottem också, och då gick jag
ten’ och talte om för honom altsammans, och sa’ att han
skulle akta sig för unga herrn, och vill nu unga herrn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/3/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free