Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köra bort mig, så gör’et; men si, hästkött ville jag inte
äta på gamla dar, — och byrån tar jag med mig... Och
salig ålderman och frun som ä’ i himmelen, di ser nog di,
att jag ville väl och derför var det som jag gjorde’t!“
Och Stina gret sina modiga tårar, och såg så
bevekande på Nicke, att hans goda hjerta öfverröstade hans
sårade fåfånga, och han sade efter en paus, under hvilken
Stina darrade så att kaffekoppen klingade mot kannan:
‘‘Jag förlåter Stina, för den här gången! Borsta mina
stöflar!“
‘‘Gud välsigne unga herrn för det. Drick nu kaffe
medan det är varmt. Men, slagtarmamsellen ?“
“Hon är förlofvad — sedan i går afse!“ svarade Nicke
tragiskt, i det han vände sig åt väggen.
“Förlofvad!“ ropade Stina glad, i det hon tog stöflarna
upp ifrån golfvet, “ja, nu ska jag då blanka dem i glädjen,
sa de ska skina som solen i Carlstad!“
Och Stina satte af ut på dörren, så lätt som hon
varit en tjugo års flicka.
“Det är märkvärdigt,“ tänkte Nicke, “hvad jag ändå
har för ett fruntimmerstycke. Den der gamla Stina har
stält till det der utaf ren svartsjuka. Men vänta mig,
hon, nästa gång tiger jag, då jag får mig en flamma.“
Och här slutar berättelsen om Nicke Hults första
flamma, som fem månader derefter var en liten söt och
strålande ung fru.
lO.
Det gick efter den betan en lång tid om, innan Nicke
vågade med något mera pröfvande blick se på något
fruntimmer. Han affekterade till och med ett visst
qvinno-hat, och man hörde honom ofta i glada lag recitera Tegnérs
Vikingabalk, egentligen bara för att få tillfälle att med
sjelf behagligt eftertryck få framhålla den bekanta strofen:
«Mö är fridlyst å land, får ej komma ombord, var det Freja hon
sveke dig dock;
Ty den gropen på kind är den falskaste grop, och ett nät är den
flygande lock!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
