Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. Vi hade under tiden gått framåt några steg och som
jag nu vände mig om, för att fortsätta min väg åt
motsatt håll, hörde jag strax bakom mig en gäll och något
gnällande qvinnoröst som utropade:
“Jag tror herrn tycker om lille jätten, jag?“
Rösten kom ifrån en liten fryntlig gumma, som stod
i dörren till ett magasin, i hvars fönster man såg två
vispar, en burk med danska karameller, fyra ägg och en
halfbutelj Göteborgsporter, samt bredvid dessa
gastronomiska skatter två mycket granna tuppar af måladt
porslin eller gips, det var svårt att afgöra hvilketdera. På
dörren stod en skylt på hvilken ^ar målad en stor svart
ko med ett ovanligt litet hvitt hufvud, och under kon i
stora, röda bokstäfver följande ord, afdeladt till följe af
skyltens smalhet, på följande egendomliga sätt:
“MjÖlk-mag-aain".
“Ja, jag kan inte neka till det,“ svarade jag.
“Det var hyggligt af herrn att ge’ honom en slant!
för det är en rar gosse, ska* herrn tro.“
“Känner frun till honom då, och hans föräldrar kanske
med?“ frågade jag, i det jag närmade mig den lilla
trappan på tre steg, som förde upp från gatan till magasinet.
“Om jag känner till dem? Åh, kära hjertandes! Jag
är liksom slägt te Lina, modem hans, fast det är på långt
håll, förstås! Det vill säga hon är mitt halfkusinbarn, och
nog kunde hon ha’ fått det bättre än hvad hon nu har,
om hon hade velat lyda förståndiga menniskors ord! Men
se, ungdomen har vettet som di har årena till, och hon
gaf sig inte förr än hon fick honom till man, det
välsignade karlkräket! Men kors i alla tider, här står jag och
uppehåller en rakt främmande herre, och pratar om saker
som väl inte kan roa honom te* höra. Men si det är så
att bara jag ser den der lille pysen, så är det som di
ville ta’ hjertat ur kroppen på mig, och derför så..
“Har inte frun några cigarrer att sälja ?“ frågade jag,
i det jag gjorde min af att stiga in.
“Åhjo kors, nog har jag väl, lilla goda herrn, men
de ä’ bara sexöres, för si mina kunder vill inte ha’ några
styfvare, förstås! Och om herrn vill göra sig så gemen
och stiga in, så ..
“Så kunde jag kanske få höra något mera om lille
pysen och hans föräldrar?“ ifylde jag, i det jag steg in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
