- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / III. /
298

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

maren mot den billigaste betalning, så var det dock en
kostnad, som kändes stor nog under den vinter som följde
derpå. Ty mannen hade nu ett par år haft den
sysselsättning på hvilken de båda arbetskarlarne i min berättelses
början syftade, då de kallade honom kollämpare vid
Eld-qvarn. Det vill säga, han hade skaffat sig ett arbece som
är kanske ibland de mest lönande, men på samma gång
ett af de strängaste och mest påkostande af alla.

Jag vet inte om det fins någon af mina läsare, som
lagt märke till dessa vårt hvita samhälles negrer, som vid
hamnar och broar hålla till på do der stationerade
kol-pråmarne, och som dagen i ända föra den nödvändiga motorn
för all våra dagars maskinkraft från upplagen i stadens
vattenomgifna utkanter till de i hamnarne liggande
ångbå-tarne, samt till alla de stora industriella inrättningar som på de
sista årtiondena uppstigit här och hvar inom de olika
stads-delarne. Från tidigt om morgonen till sent om qvällen,
ja, ofta dygnet om, äro de i lärd med att skyfla i
koltunnorna nere på pråmen för att sedan på ryggen bära dem
upp till fabriken, när den ligger så nära att uppbärande
är möjligt. Annars komma kärrör ner för att hemta
bränslet, och då ser man två stycken af dem med det
skalm-försedda tunnmåttet mellan sig bära kolen upp från
pråmen, för att sedan hälla ur dem i kärran. På detta sätt
arbeta de i sitt anletes svett med krökt rygg, med inklämd t
bröst och lungor och andhemtnings-organ fylda af det
svarta koldammet som i fina, ibland nästan osynliga
partiklar faster sig vid allt och intränger i allt. Men om de
enskilda partiklarne också äro osynliga, hur väl synas de
icke när de under en dags ihärdigt arbete förökas till
milliontal, och fästa sig vid kläderna och huden; när de
ingni-das med svetten etter det tunga arbetet, och ingnidas så
väl, att man äfven om söndagen midt ibland
menniskomas-«an lika tydligt kan utpeka en kolbärare som en sotare,
hvilken alla känna igen, hvad han än tar på sig.

En kolbärare förtjenar under sommaren mycket
penningar. De finnas som kunna arbeta sig till tio, tolf,
femton kronor om dagen; ja, en rigtigt stark karl kan till
och med förtjena tjugo; men då får han också hålla på från
fyra på morgonen till tio på qvällen, det vill säga, aderton
timmar af tjugofyra. Men under detta ansträngande och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/3/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free