Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i kejsardömets Paris, där café-chantant-genrens
lejoninna, den bekanta Teresa under sextiotalet
uppträdde med sina halft tvätydiga, halft ohöljda
visor, hvilka blefvo så på modet, att de till och
med af henne fingo sjungas vid hofvet i St.
Cloud, för att muntra kejsarparets gäster.
Man skrattade och applåderade åt dem där,
så som man nära ett århundrade förut
applåderade åt den kungliga societeten när den på sina
sällskapsspektakler i Versailles uppförde
Beau-marchais* »Figaros bröllop», utan att ana att
detta stycke förberedde eller åtminstone
förespådde den revolution som skulle störta hela
kungligheten ned i gruset.
Och från Paris gjorde genren sin rund till
Europas öfriga hufvudstäder. Öfverallt hvart
den kom, mottogs den med jubel af alla de
sysslolösa, som nu fått något att fördrifva den
långsamma kvällen med, af alla de trötta,
som efter dagens släp sökte en förströelse utan
själsansträngning, och af alla de lättfärdiga, som
genom dess framställningar kunde sysselsätta
sin fantasi med utsväfningar, för hvilka de i
verkligheten skrämdes tillbaka antingen af den
allmänna meningen eller af den egna förskräckelsen
för följderna.
Rättvisan fordrar också det erkännandet att
den retade nyfikenheten, denna människosläktets
arfsynd. Det var något nytt som man fick se
och höra, och man behöfde hvarken kläda sinnet
eller kroppen i högtidsdräkt, som fallet var vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
