- Project Runeberg -  Vid skrifbordet och bakom ridån. Minnen från flydda teatertider /
91

(1908) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upplyste mig om att det helt enkelt varit gnistorna
från lokomotivet.

Mellan 9 och 10 på förmiddagen stego vi af
vid Gare du Nord, och jag var således i Paris!
En af de vanliga droskorna med en i bredbrättad
blankhatt utstyrd gammal rödbrusig kusk körde
oss till det lilla hotell Lyon på Rue Filles de S:t
Thomas, dår jag sedan bodde under hela vistelsen
i Paris i ett litet rum 4 trappor upp, i hvilket det
fanns lagom plats för en säng, ett bord och tre
stolar, ett fönster, från hvilket man hade utgång
till det platta taket, om man ville hämta frisk luft,
och där man kunde se trädtopparna i Palais Royals
trädgård — och allt detta för 3 francs och 50
centimer om dagen.

De första dagarna gick det med mig som med
de flesta nykomlingar i den brusande världsstaden,
jag var alldeles yr i hufvudet af all prakten, allt
människovimlet, allt bullret och det sjudande lifvet
på gator och bulevarder, i kaféer och på teatrar
samt icke minst på den storartade utställningen.
Men så småningom började yrseln vika, jag kunde
se skäligen lugnt på all grannlåten både i
Bou-lognerskogen och på Champs Elysées; ja, till och
med när kejsaren själf kom åkande i hvinande
galopp från S:t Cloud utför den stora esplanaden
mellan Triumfbågen och Tuilerierna och satt där
blek och apatisk, med den sömniga blicken
mötande människoskarorna på sin väg, medan
hästgardet sprängde fram i en tät ring kring hans
praktfulla vagn, så lät jag mig icke förbluffa öfver
den hastigt framskymtande synen, utan gjorde som
parisarna själfva, fortsatte helt lugnt min väg, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhvidskr/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free