Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingen, som såg henne för första gången och inte hade
en aning om hvad hon i många år varit för
parispubliken. Denna glömmer nämligen aldrig sina
favoriter, äfven om och når de blifva gamla. Den
sjuttioåriga Dejazet spelade ännu med lika
mycken framgång sin unge Richelieu och applåderades
lika varmt som förut — och den femtioåriga
Augu-stine Brohan? — Jo, när hon först kom in, vände
jag mig till den bredvid mig sittande Ivar
Hallström och hviskade häpen: Ska’ den där tjocka
gamla människan spela Susanna? Hon är ju ful,
nästan enögd och–»Tyst du!» — hviskade
han tillbaka, — »innan akten är slut ska du finna,
henqe både ung, vacker och behaglig!»
Och han hade rätt. Hon hade inte uttalat
många repliker förrän den klara, sonora stämman
ljöd som musik för mina öron; den tunga gestalten
hade blifvit spänstig och lätt, de vid entréen slappa
ögonlocken hade höjts och under dem blixtrade
de bruna ögonen af eld och skälmeri, och när hon
slutligen brast ut i ett klingande skratt öfver
Fi-garos svartsjuka griller, var detta skratt så
smittande att hela salongen skrattade med och att jag
på fullt allvar försäkrade min granne att detta var
den vackraste och täckaste Susanna som man
kunde få se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
