Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm eller utlandet än den infinner sig på
och understödjer sin egen.
Men allt detta visste jag inte då. Min
erfarenhet om Göteborg som teaterstad daterade sig från
böljan af femtiotalet då bland andra Oscar
Andersson på den gamla teatern vid Södra
Hamngatan hade lysande sejourer. Och vidare från
midten och slutet af samma årtionde, då
Torss-lowska sällskapet från Mindre teatern gaf sin
Stock-holmsrepertoar för fulla och goda hus, medan på
sextiotalet Wilhelm Åhman skapade sig en vacker
förmögenhet därnere. Men nu hade staden skaffat
sig en ny teater, som var både för stor och för
dyr, under det att publiken icke egentligen blifvit
större än förut, äfven om invånarantalet ökats.
Ty de mellersta och nedre lagren af befolkningen
besökte af religiösa skäl sällan eller aldrig teatern,
och samhällets spetsar voro för förnäma att gå
dit, så vida icke någon berömd gäst lockade
nyfikenheten eller eggade begäret att representera den
högre bildningen eller den större rikedomen i det
exklusiva köpmannasamhället, där man helst vid
fina middagar hvilade sig från affärerna.
Emellertid började jag med friskt mod arbetet
för den blifvande spelterminen, sedan jag i början
af augusti månad lämnat de mina kvar på Skarpö,
och i Stockholm i sällskap med min son Tor gått
ombord på en kanalångare, med hvilken vi gjorde
vår entré i Göteborg under ett hällande regn.
Efter ett kort besök i Lysekil hos min vän,
professor Ulrich, den bekante gymnasten, och så
fort mina sujetter hunnit samlas, började vi
repetitionerna på Alexander Dumas den yngres treakts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
