Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3) Man slipper taga någon hänsyn till räntefotens
möjliga förändringar i framtiden. Kommittéens beräkningar
förutsätta en räntefot af 3 */* procent. Detta synes mig redan i
i och för sig vara mycket vågadt. Men vågspelet förökas
än ytterligare i betraktande af den stora fondbildning, som
förslaget förutsätter. Om åttio år skulle vi ha en fond på
nära 400 millioner kronor eller enligt regeringens förslag
på nära 600 millioner, oafsedt den tillväxt som blir följden
af folkmängdens tillväxt. Jag skall i dessa frågor, i stället
för att försöka utveckla mina egna åsikter, anföra några
uttalanden från 1895 års riksdag af män, som väl få antagas
äga insikt och erfarenhet i dylika frågor.
Riksbanksfullmäktigen lektor Törnebladh yttrade: “ Hvad
nu beträffar fondbildningen, har därom visserligen blifvit
sagdt, att en likadan bildning af besparingar fortgår och
länge fortgått inom vårt land, oberoende utaf den nu
föreliggande frågan. — Det är fullkomligt riktigt. Men
långtifrån att det utgör ett argument för denna fondbildning,
utgör det tvärt om det starkaste argument emot en sådan, i ty
att den fond, som nu skall börja att operera och skaffa sig
räntebärande papper, kommer att möta konkurrensen af alla
de fonder, som hafva blifvit bildade och som hålla på att,
redan nu, genom sin konkurrens inbördes sänka räntefoten.*
Och från Andra Kammaren må höras de båda
försäk-ringsdirektörerna herr Palme och friherre Lagerbring. Den
förre yttrade: “En af de väsentligaste anledningarna till
den låga kapitalräntan är, att den starka utveckling och
om-skapning inom samhällslifvet, som på sin tid framkallat den
höga räntan, allt mera nått sin fullbordan; att därigenom
större delen af behöfligt kapital redan är använd och att.
det kapital, som ytterligare kan därför användas, icke kan
finna så hög af kastning som förut. Järnvägarne t. ex. hafva
nått en så storartad utveckling att, där nya byggas, de i
regeln, såsom torde vara allmänt bekant, måste åtnöja sig
med en betydligt lägre afkastning. Hvad ångbåtsflottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
