Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
ställas, hvarföre de ock i det följande blifvit anförda utan
någon bestämd ordning blott med iakttagande deraf, att
först de: metamorfiska, företrädesvis skiffriga sedan de erup-
tiva massformiga blifvit omnämnda, samt att de i allmänhet
blifvit anförda i ordning från de enklare till de mera kom-
plicerade, af två eller fleré beståndsdelar bestående.
Kalksten och dolomit. Ehuru de tvenne karbonaterna,
det enkla kalkkarbonatet och det dubbla kalk-talkkarbona-
tet, hvilka ligga till grund för dessa bergarter, i mineralo-
giskt hänseende bilda tvenne bestämdt skilda species, äro
dock sjelfva bergarterna genom öfvergångar så intimt för-
enade, att några skarpa gränser mellan dem alldeles icke
kunna skönjas. Under sådana förhållanden synes det lämp-
ligast, att, då man betraktar saken från en allmän synpunkt,
särskilja trenne hufvudgrupper nämligen: 1) egentlig kalk-
sten, 2) dolomitisk kalksten (eller kalkhaltig dolomit) samt
3) egentlig dolomit.
De egentliga kalkstenarna öfverväga de öfriga betyd-
ligt. Största delen af de i södra Finland förekommande
kalkstenarna höra hit t. ex. de från Pargas, Kimito, Bjerno,
Lojo, Sibbo, Mäntsälä, Iitis, Willmanstrand m. fl. Dock är
att märka, att de på sina ställen undantagsvis äro dolomiti-
ska: så t. ex. kalkstenen från Attu i Pargas enligt under-
sökningar på Universitetets kemiska laboratorium (J.J. Chy-
denius; Meddelanden från Univ. laboratorium, i Öfv. af fin-
ska Vet.-Soc. förh. 1870—71, p. 81). Detta framgår äfven
af den vid Stansvik, i Sibbo, vid Frugård m. fl. kalkstens-
brott förekommande, i rhomboödrar kristalliserade brun-
spaten.
Till de dolomitiska kalkstenarna höra vidare enligt un-
dersökningar af Inostranzew och Pusirewsky åtskilliga i östra
Finland förekommande kalkstenar, t. ex. de vid Ruskiala,
Sordavala, Joensuu, Hoponsuu (i Impilaks), hvilka också i
allmänhet redan genom en ofta mera finkornig (marmor-
artad) struktur, samt en större renhet eller frihet från främ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
