Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
I, p. 45) gjorda åtskilnaden mellan kalksten och dolomit,
enl. hvilken den förra skulle visa, den sednare sakna en tvil-
lingsstreckning, icke kan sägas hafva en allmän giltighet.
Hit bör äfven räknas den på universitetets kemiska la-
boratorium (Öfversigt af Finska Vet.-Soc. förh. 1874—75)
analyserade dolomiten från Rauhbalaks nära Kuopio, hvars
natur af dolomit likasom de sednast nämndas redan framgår
af deras större hårdhet än de förstnämnda kalkstenarna samt
deras förhållande till saltsyra, hvari de i helt stycke jemfö-
relsevis mindre lätt lösa sig samt under föga gasutveckling,
äfvensom vidare af den högre spec. vigten (2,8—2,9), såsom
följande af mig gjorda bestämningar utvisa:
Spec. vigt.
Dolomit, medelkornig, från Rauhalaks . . . . 2,860.
Dolomit, spatig, från Sotkamo. . . . . . . 2,863.
Dolomit, finkornig — tät, från Neder-Torneå +. 2,875.
Emellan denna dolomit- och föregående kalkstens-serie
ligger den ofvannämnda dolomitiska kalkstenen eller kalk-
haltiga dolomiten från Attu att döma af den spec. vigten =
2,83 (1. c. p. 81).
Kalkstenarna, åtminstone de i södra Finland förekom-
mande, äro af alla bergarter de, som förete den största rike-
dom på insprängda accessoriska mineralier företrädesvis kalk-
och talk-silikater. Af de för kalkstenen särskildt karakteri-
stiska mineralierna må märkas pyroxen med dess mångfal-
diga varieteter, chondrodit samt den afart af glimmer, som
fått namn af phlogopit (se 13 c.), hvilka trenne mineralier
sällan saknas i de i södra Finland uppträdande kalkstenarna.
Dessa och andra i kalkstenen insprängda mineralier före-
komma dels i form af enskilda kristaller, vanligen anordnade
i rader parallelt med kalklagrens väggar, dels i kristallini-
ska aggregater, vanligen bildande mer eller mindre regel-
bundna ellipsoidiska konkretioner. Dessa sednare, hvilka
kunna betecknas såsom ett slags mellanting mellan kristaller
och kristalliniska aggregater, kunna hänföras till trenne kate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
