Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
den Hogländska qvarzporfyren genom en lägre spec. vigt.
En bestämning af specifika vigten utaf de två nyssnämnda
porfyrvarieteterna från Hogland gaf nämligen för den med
ljusare grundmassa talet 2,711 samt för den med mörk 2,824,
således betydligt högre än de för N:o 6, 7 och 8 i ofvan-
nämnda granitserie.
Syenit. Den vida vägnar största delen af den i Fin-
land uppträdande syeniten är syenitgranit, i det den utom
de tvenne normala beståndsdelarna orthoklas och hornblende
äfven innehåller qvarz och glimmer. Denna syenitgranit är
porfyrgranitens ständiga följeslagare, och öfvergår på sina
ställen omärkligt deri, hvarföre de i stort betraktadt måste
hänföras till en och samma aflagring. Särdeles karakteri-
stisk för denna är den ständiga inblandningen af större och
mindre, dels afrundade ellipsoidiska, dels kantiga konkretio-
ner eller fragmenter, i hvilka beståndsdelarna äro mera sam-
manträngda och finkorniga än i den öfriga massan, hvarföre
de ock äro mörkare än denna. Sådana mörkare finkorniga
eller täta beståndsmassor förekomma stundom äfven hos vissa
granitvarieteter, så t. ex. hos granit från Hausjärvi (Ois—
Olkis), äfvensom från Orimattila (Sommarnäs) samt Tammer-
fors (N:o 10 och 11 i ofvannämnda serie), hvilka äfven ge-
nom sin relativt höga spec. vigt närma sig till syenitgrani-
ten och kunna betraktas såsom dess eqvivalenter i geologiskt
hänseende.
Syenitgranitens färg är gemenligen hvit; dock finnas
äfven rödaktiga färgmodifikationer, hvilka dock kunna be-
tecknas såsom öfvergångar till den röda porfyrgraniten.
Väl skild från denna qvarzhaltiga syenit är den qvarz-
fria men i stället eleolithaltiga syeniten från Iivaara i Kuu-
samo (Holmb. 1. c. p. 160), hvilken sålunda visar sig höra
till de intressanta s. k. orthoklas-eleolitbergarterna (Foyait
från Portugal, Ditroit från Siebenbärgen, Miaskit från Ural,
Zirkonsyenit från Norge och Eudialitsyenit från Grönland).
Likasom dessa karakteriseras äfven Iivaara-syeniten af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
