- Project Runeberg -  Öfversigt af Finlands geologiska förhållanden /
35

(1876) [MARC] Author: Fredrik Johan Wiik
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

Ganska vidt skild från denna egentliga, olivinfria dia-
bas är den olivinhaltiga augit-plagioklasbergarten från Sata-
kunta (13 d, p. 16), i det den uppträder icke gångformigt
utan för det mesta i stora massor samt i öfverensstämmelse
härmed vanligen företer en temligen grofkornig struktur.
Dessutom visar den icke ett spår till hornblende, då deremot
den olivinfria diabasen likasom den motsvarande gabbro-
arten stundom företer något deraf.

Det är denna olivindiabas från Satakunta äfvensom den
dermed analoga från Walamo, som jag tillförene på grund
af dess stora likhet med åtskilliga såsom hyperit ansedda
bergarter förvexlat med denna. Ehuru nu visserligen den
optiska undersökningen utvisat, att den i sitt normala till-
stånd icke innehåller hypersthen, så förekomma dock fall,
då den verkligen är hypersthenförande, såsom t. ex. vid Jaa-
kimvaara kyrka och på några andra ställen vid Ladogas
nordvestra kust (17, p. 245). Hypersthenen tillkännager sin
natur under mikroskopet i polariseradt ljus genom sin starka
metalliska glans på den tydliga spjelkningsytan, sin dichroism
samt vibrationsriktningarnas parallelism med kristallens spjelk-
ningsriktningar. Denna hypersthenartade bergart är visser-
ligen mycket olikformig och ofta uppblandad med gneisens
beståndsdelar, men visar dock i sin mest typiska utbildning
så mycken öfverensstämmelse med diabas från Walamo, att
den rättast borde betecknas såsom en hypersthendiabas.

Hit bör sannolikt äfven föras en grönsten från Nyslott,
som under mikroskopet visar sig bestå af en grågrön, temli-
gen frisk pyroxenart, bildande hufvudmassan med deri in-
bäddade långsträckta, rektangulära fältspatskristaller, ett
svart ogenomskinligt mineral (magnetjern) samt ett grönak-
tigt brunt, strimmigt, något förvittradt, bronzitliknande mi-
neral.

Att äfven olivindiorit och olivingabbro innehålla såsom
accessorisk inblandning ett mineral af hypersthen- (— bron-
zit-)serien, har den mikroskopiska undersökningen visat (13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeologi/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free