Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
d, p. 37). I olivindioriten från Kuru förekommer den på
drummer tillsammans med hornblende och med hornblendets
spjelkningsriktningar, d. ä. såsom anthofyllit. Samma för-
hållande visar den vid Stansvik och Sandhamn, der en hy-
peritart förekommer i lika intim beröring med den härstä-
des förekommande metamorfiska bergarten som den ofvanför
nämnda bergarten vid Ladogas strand. Man synes häraf
vara berättigad, att utom de tvenne serierna af grönstens-
arter, de olivinfria och de olivinhaltiga, uppställa ännu en
tredje, nämligen de hypersthenhaltiga: hypersthen-diorit, hy-
persthen- (bronzit-) gabbro samt hypersthen-diabas, så myc-
ket mer som olivin och hypersthen synas ersätta hvarandra
så till vida nämligen som olivinen antingen saknas eller trä-
der tillbaka i de hyperitartade bergarterna. Men i stället
träder, åtminstone i den dioritartade hyperiten, ett annat
magnesiahaltigt silikat nämligen cordierit, som genom sin
lätta förvittring bildar en pendant till olivinen, och som ge-
nom sin ofta förekommande inblandning i granit och syenit-
granit kan sägas i den acida bergartsgruppen spela samma
rol som olivinen i den basiska.
Det vore af intresse att känna den kemiska totalsam-
mansättningen af de förnämsta af ofvannämnda grönstens-
arter, alldenstund man på grund deraf kunde till en viss
grad sluta till, hvilka af dem höra tillsammans eller med
andra ord härröra från samma smälta massa. Ty allden-
stund åtskilliga af de i dem ingående mineralbeståndsdelar
i kemiskt hänseende ganska mycket likna hvarandra, ja t.
0. m. såsom fallet är med hornblende och augit äro i det
närmaste identiska, så kunna tvenne i mineralogiskt hänse-
ende ganska skilda bergarter dock i kemiskt afseende vara
fullkomligt lika, i hvilket fall den petrografiska olikheten
måste tillskrifvas de olika förhållanden, hvarunder de bildats
(olika tryck, olika temperatur, olika bildningstid och bild-
ningsrum o. 8. v.). För närvarande finnas dock ganska få
8. k. ,Bausch"- eller totalanalyser af finska grönstensarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
