Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
måste det först vara afgjort om en indelning i stort låter
göra sig.
Det är nu vid en sådan öfversigtlig betraktning af de
finska primitiva formationerna man äfven för dem kommer
till en tredelning, en gneis (laurentisk), en glimmerskiffer
Churonisk) samt en qvarzit-talkskifferbildning, för hvilken
sistnämnda namnet takonisk synes mig lämplig, såsom an-
vändt för formationer, stående på gränsen mellan de kristal-
liniska och de sedimentära. Det är väl sant, att denna ta-
koniska talkskifferbildning icke med lika stor säkerhet låter
särskilja sig från glimmerskifferbildningen som den sednare
från gneisformationen, och man kunde äfven på grund deraf
anse den såsom en blott underafdelning af den huroniska
formationen. Men då den ofta uppträder sjelfständigt eller
skildt från glimmerskifferbildningen, och dessutom stundom
intager betydliga terränger, så synes äfven den vara berät-
tigad att uppställas såsom en säregen geologisk formation.
Laurentiska (gneis-) formationen. Denna den största
och vigtigaste af alla metamorfiska formationer kan fördelas
på vissa större, genom mellanliggande eruptiva bergarter mer
eller mindre tydligt afskilda territorier, af hvilka de förnäm-
sta äro: det södra gneisgebitet, som utbreder sig öfver större
delen af Nyland, samt södra delarna af Åbo, Tavastehus och
S:t Michels län; det östra gneisgebitet, som sträcker sig öf-
ver östra delen af Wiborgs län samt en stor del af Kuopio
län; den vestra resp. nordvestra (Österbottniska) gneister-
rängen, hvartill kommer det nordliga gneisterritoriet, som
finnes upptaget på I. I. Inbergs geogn. karta öfver en del
af Uleåborgs län (22). I alla dessa gebit intages dock blott
en jemförelsevis mindre del af terrängen utaf den egentliga
gneisen: större delen upptages af dess ständiga följeslagare
gneisgranit och pegmatitgranit, hvilka såväl på längden som
på tvären genomskära och åtskilja gneislagren från hvar-
andra. Här skall dock afseende fästas hufvudsakligen blott
vid den förstnämnda, såvidt den nämligen vid en allmän öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
