Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
skiffer och qvarzitskiffer samt dolomitisk kalksten bestående
bildningen från Henriksnäs, på grund nämligen af dess af-
vikelse såväl i petrografiskt som äfven delvis i stratigrafiskt
hänseende från den egentliga huroniska glimmerskifferbild-
ningen (17 b, p. 259). Af större betydenhet synes dock den
talkskiffer-qvarzitzon vara, som, att döma af de på åtskilliga
ställen i Leppälaks, Suojärvi och Ilomants uppträdande berg-
arterna, stryker öster om den huroniska glimmerskiffer-dio-
ritskifferzonen ända till Herajoki i Ilomants och Ahmonvaara
i Juuga. Vid Enontaipale kyrkoby, der denna talkskiffer-
bildning äfvenledes träder i dagen, och der den uppträder i
kontakt med en ställvis skiffrig protogingranit, har jag varit
i tillfälle att närmare iakttaga densamma. Man ser här en
mängd smala bergsträckningar strykande i NNV och lem-
nande emellan sig större och mindre dalsänkningar. Berg-
arten utgöres af en hvit, stundom äfven rödaktig granit, van-
ligen medelkornig, men ställvis äfven porfyrartad. Fältspa-
ten är dels röd (orthoklas), dels hvit och matt (oligoklas),
hvilken sednare stundom äfven är grönaktig i likhet med
den hos den närbelägna porfyrgraniten från Jaakonkoski,
från hvilken den dock skiljer sig genom den skiffrighet, den
ställvis företer isynnerhet vid bergens sluttningar. Denna
skiffrighet betingas egentligen icke af glimmer, utan af chlo-
rit eller talk. Härigenom öfvergår den nära nog omärkligt
i den talk-qvarzitskiffer, som, att döma af den här och hvar
i dagen trädande fasta klyften, utfyller dälderna mellan gra-
nitsträckningarna. Denna protogingranit förhåller sig så-
lunda till nämnde skiffer som gneisgraniten till gneisen. Stryk-
ningen af talkskiffern är NNV-lig, ställvis äfven N—S eller
NNO-lig med lutning mot VSV eller V. Graniten är på
bergsluttningarna förklyftad i skifferns strykningsriktning äf-
vensom deremot normala riktningar samt sönderspringer t. f.
deraf i större och mindre block, som ställvis betäcka slutt-
ningarna. Såväl graniten som skiffern genomdragas af gån-
gar, af hvilka de i den förra äro mera finkorniga, de i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
