Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
handeln. Lilla tullen steg der 1634 till 6,200 d. s. och
sjö-tullen (1673) till 5,170 d. s., af hvilken sistnämnde summa
3,459 d. s. belöpte sig på utgående varor. Orsaken till
denna jemförelsevis stora export var delvis den, att de ryska
varorna vintertiden forslades till Wiborg och sedermera om
våren derifrån utskeppades. Då tjärukompaniet stiftades, afsågs
dermed äfven att skaffa Wiborg en fördel, ty denna stads
köpmän uppmanades att jemte Stockholms bilda kompaniet. Dock
synes Wiborgs borgerskap i allmänhet betraktat nämnda
rao-nopolium med samma ovilja, som de andra städernas.
Staden egde under Kristinas regering fartyg, som seglade på
Spanien och Portugal. *) Biskopssätet och det 1641 inrättade
gymnasium bidrogo också att skänka Wiborg en betydenhet,
den dess egenskap af landets hufvudfästning ingalunda
förminskade. Redan då hade staden flere kyrkor och byggnaderna
innanför vallarna voro mest stenhus.2) År 1658 utgjorde
stadens mantalsskrifna befolkning 1,628 personer, hvarföre
innevånarne inalles torde uppgått till 3- a 4,000.
Finlands tredje stapelstad var Helsingfors, som genom
drottning Kristinas förordning af den 2 Oktober 1639
flyttades ifrån sin förra plats vid Wanda ås utlopp till sitt
nuvarande ställe, oeh derjemte, sedan planen att på Sandö
grundlägga en ny stad lemnats å sido, försågs med rättighet till fri
seglation likasom Åbo och Wiborg. Regeringens förhoppning
att här få en blomstrande handelsplats, blef dock nu likasom
förut under Gustaf Wasas tider besviken. Stora sjötullen, af-
’) Den 3 November 1654 skrifver Landshöfdingen J. Rosenhane
till Karl X att Wiborgs borgerskap nästförledne vår "affärdat ett deras
eget väll munderadt köpmanskepp till Portugal", men att detta, jemte
flere andra fartyg, blifvit taget i arrest, utan att man kan veta
anledningen dertill. Saken hemställes till Kungen, hvars skydd desto mera
behöfs, som flere, hvilka begynt i staden bygga och utreda skepp,
genom nu timade händelse kunde afskräckas och handeln derigenom lida.
Kungl. Svensk. Riks. Ark. Landshöfdingarnes skrifvelser.
J) Urkundssamling för finsk hist. II. 313, 314. Uppförandet af
stenhus ansågs såsom en förtjenst. Landshöfd. i Wiborg E. Kruse
anförde (1658) såsom en af handlanden derstädes A. Burchards
förtjenster, att denne stod i begrepp att bygga ett skönt stenhus. Riks. ark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
