Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
vandrande ifrän gård till gård och köpslagande ej blott med
bönderna utan äfven med städernas borgerskap. Isynnerhet
besökte de flitigt Österbotten; men ville dock icke rätta sig
efter svenska regeringens förordning, som innehöll, ’"att den
ryska handeln sig intet vidare än till Uleå stad skall
exten-dera och utsträcka, på det att allt olaga landsköp samt
hvarjehanda underslef och försnillande i kronans tull och
rättigheter måtte förekommas och betagas"; utan tågade ända till
Torneå och längre bort, der innevånarne funno sin fordel att
uppköpa deras varor och med vinst försälja dem åt Lapparne. ’)
Den förnämsta gradmätaren af landets dåvarande odling
och välstånd utgöra dock dess folkmängdsförhållanden.
Enligt ungefärlig beräkning egde Finland, jemte Kexholms län,
den delen af Westerbotten, som ligger öster om Torneå och
Muoniå elfvar, samt nuvarande finska lappmarken, vid Karl X
Gustafs thronbestigning omkring 450,000 innevånare, således
vid pass en fjerdedel af sin nuvarande folkmängd. Till denna
summa komma vi på flere olika vägar. l:mo genom
jemförelse med samtida förhållandet i andra länder. Sverige, utom
Skåne och Blekinge, egde under Karl X:s tid icke fullt en
million innevånare, 2) och då dessa provinser räknas till,
ungefär 1,200,000. Får man antaga att folkförökningen hos oss
stigit i samma proportion som der, så skulle Finlands
innevånare vid nämnde tid utgjort omkring 500,000. Norge åter
hade 1666: 450,000 innevånare,3) hvilket, om proportionen
begge ländernas folkmängd emellan då varit densamma som
nu, skulle for Finland gifva en summa af vid pass 480,000.
Emedan folktillväxten i vårt land under dessa 200 år sannolikt
dock varit relativt starkare än i de begge andra länderna,
torde man något få nedpruta dessa siffror. Yi sluta derföre att
Finlands folkmängd vid medlet af 17:de århundradet varit lika
’) Riksgistr. 1654 fol. 97; och om ryssarnes handel i
Österbotten : Tigerstedt, Handlingar rörande Finlands historia kring medlet af
17:de århundradet, pagg. 300, 316, 332, 357.
3) Carlson. Sveriges >hist. II. 5.
*) Historisk Tidsskrift. Tredje Række, Andet Bind: Statistiske
Bidrag af Hammerich pag. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
