Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Mantalslängdernas siffror gifva oss åter anledning till
betraktelser öfver de skilda landsdelarnes dåvarande relativa
folkrikhet. Sajnma stora ojemnhet, som vi anmärkte vid länens
odling, anträffa vi också här. Äfven i folkrikhet stod Åbo
län ojemförligt främst. Der funnos år 1656, inberäknadt Åland,
11,396 hemman och 42,080 mantalsskrifne personer, således
vida mer än ’/t af hela Finlands dåvarande hemmantal och
befolkning. Nuförtiden (1850), ehuru visserligen till sin areal
något mindre — ty år 1656 hörde dit äfven de andelar af
Satakunda, som nu räknas till Tavastehus och Wasa län —
har Åbo län endast 9,871 hemman, d. v. s. icke fullt 1/5 och
dess befolkning stiger ej stort mer än till */6 af hela landets.
Uleåborgs och Wasa län deremot hafva nu 13,152 hemman
utgörande 4,421 mantal och en folkmängd, motsvarande mer
än 1/4 af det nuvarande och mera än hela antalet af det
dåvarande Finlands innevånare; men år 1654 bodde inom
samma landtområde endast */6 af landets befolkning och dess
hemmantal öfversteg sannolikt icke 6,000. Nylands läns
hemmantal har på dessa 200 år undergått ingen förökning, måhända
snarare förminskning; ty 1655 hade Borgå och Raseborgs län
ensamme 3,619V2 hemman, och räknas härtill hemmantalen
ifrån de socknar, som då voro förenade med Wiborgs län och
Tavastland, få vi ungefär summan 4,716, som 1850 utgjorde
antalet af Nylands hemman. Den mantalsskrifna befolkning,
som 1655 bodde inom det nuvarande Nylands läns gränser,
steg ungefärligen till 15,000 personer, hvarföre det verkliga
antalet innevånare sannolikt utgjorde 50,000, d. v. s. circa
1I3 af länets nuvarande folkmängd. Vi finna häraf, såsom
också naturligt är, att såväl folkmängden som odlingen under
dessa tvåhundra år varit proportionsvis störst i landets norra,
medlersta och östra delar, men deremot minst i de södra och
sydvestra, till hvilka kulturen tidigast blifvit införd och hvilka,
såsom mest bebyggda, minst erbjödo tillfällen till nyodlingar.
Kronans inkomster inflöto under en mängd olika
benämningar, dels ordinarie skatter, dels tillfälliga bevisningar,
hvilka sistnämnda, tillfölje af krigen och de deraf föranledda
stegrade utgifterna, vid snart sagdt hvarje riksdag förökades. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
