Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
ifrån hvarandra, oeh dessa skogar skänkte ofta den olyckliga
bonden det skydd, som lagen icke förmådde; men voro å
andra sidan också lika ofta säkra tillflyktsorter för brottslingar
och illgerningsmän. Kexholms södra län var visserligen
något mera uppodladt; men dock voro äfven der de flesta
vägar icke stort bättre. "Landsvägen ifrån Kexholm till Salmis
om sommaren är — skrifver Gustaf Evertsson Horn till
konungen 1658 — så beskaffad, så man icke kan rida mer än
en häst efter den andra oeh vägarne dertill så steniga och illa
vulne (gräfde), så man har möda att således komma fort,
o-möjligt är att föra någon kärra med sig landvägen der
igenom, mycket mindre något stycke." *)
Dessa lokala förhållanden förklara i mycket hvarföre ett
lagbundet samhällsskick och en högre bildning endast med
stor svårighet kunde få fotfäste i ett land, hvarest
missbruken, våldsamheterna och brotten hade så beqväma bostäder.
De adliga inspektörerna kunde utan fruktan för angifvelser
eller offentlighet tyrannisera sina ända ifrån sekler tillbaka vid
slafvisk ödmjukhet vana underhafvande. Fogdar, länsmän,
domare, ja till oeh med landshöfdingarne frestades af samma
anledning att betrakta Kexholms län, ungefär såsom Roms
pro-consuler och propretorer fordomdags sina asiatiska provinser,
d. v. s. de begagnade alla medel, som stodo dem till buds,
både lofliga oeh icke lofliga, att rikta sig sjelfva, genom att
såsom svampar utsuga landets must. "De vilja göra i
Kexholms län som i Ryssland, der andre få mer än storfursten.
Der i landet är mer ingen ära eller Gud till, utan der är
ända pä all redlighet, hvilken finnes liksom med sågbräder
ihop-slagen," — yttrade 1649 kammarfiskalen Samuel Cröell ifrån
Wiborg, hvars framställning inför Åbo hofrätt sprider ett hemskt
ljus öfver tillståndet i nämnde län. "Lagläsaren med
nämnden", yttrar han, "taga penningar först af den klagande,
innan hans sak upptages, och sedan äfven af svaranden;
fördröjande derpå med målens afgörande, tills den kärande leds-
’) Svenska Riksark. Acta Historica. genr. guvern. G. Horns bref
till Karl X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
