Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
föra deras talan, ett medgifvande, hvaraf till och med adeln
understundom begagnade sig. *) Att förneka dessa möten all
konstitutionel betydelse vore dock förhastadt. Folket
utöfvade derigenom i alla fall de jure sin sjelfbeskattningsrätt, fick
tillfälle att offentligen uttala sina besvär och önskningar, och
vandrade hem, om ej alltid belåtet och Öfvertygad t, så
åtminstone med hopp om bättre lycka härnäst. En annan sida uti
dessa riksmöten bör ej heller förbises. De voro under en tid,
då kommunikationerna ännu voro så ringa, då ingen
tidningspress, ingen egentlig offentlighet existerade, de enda medel,
hvarigenom regeringen kunde ställa sig i beröring med folket,
utforska dess tänkesätt cch uti dess bifall hemta ny styrka
till fullföljandet af sin engång beträdda politik. Isynnerhet
framträder klart denna sistnämnda sida af riksdagarnas
betydelse under Karl X:s regering. Ju mera öfvergifven och
ensam konungen står midt ibland den yttre politikens stormar,
ju talrikare hans fiender äro och ju mörkare hans utsigter,
desto lifligare känner han sig dragen till sina folk, desto
omständligare beskrifver han för dem såväl sina krigsaktioner,
som diplomatiska underhandlingar, och söker på allt sätt
vinna ständernas intresse, för att genom deras moraliska
understöd likasom sanktionera sina planer.
I sammanhang med krigshändelserna omtalades redan de
landskapsmöten som höllos under året 1656. Sammankallade
i största hast på rådets uppmaning och innan ännu konungens
bemyndigande dertill anländt, kunde deras laglighet med skäl
ifrågasättas, och blef det också verkeligen. 2) Finlands
ständer hade dock i känslan af deras fosterlands fara öfversett
med detta formfel och storsinnadt beviljat större utskrifning
än regeringen ens velat begära. Detta förslog dock icke,
u-tan befälet i landet nödgades tillgripa ovanliga utvägar för att
fylla bristen. Förordning utfärdades om "alla förrymda miss-
’) Odhner. Sveriges inre historia under Christinas förmyndare
p. 94, 95.
2) T. ex. i Östergötland, hvarest ständerna pS den grund
åtskildes, utan att bevilja något. Carlson. Sv. Hist. etc. I. 263.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
