Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
kungliga propositionerna äro daterade: bondeståndets den 7,
adelns den 9 samt presterskapets och borgarståndets den 11
Juli 1657. Bevillningarna voro öfverhufvud taget desamma,
som vid nästföregående möten, dock så att allmogen i
Jääs-kis och Euräpää härader, hvilken sjelf måste försvara sin
hembygd, förskonades ifrån all knektutskrifning. Med största
svårighet var det som borgarne kunde förmås att bevilja den
fördubblade båtsmansutrustningen. I sitt slutliga svar förklara
de sig redobogna dertill "ändock den för detta beviljade
båtsmansfördubbling bland andre många besvär, hvilka nu vore
långsamt att upprepa och än anligga, trycker staden och dess
borgerskap intet ringa, i det att mestadelen af de tillökte
båtsmän äre för annor medellöshet tagne af stadens edsvurne
borgare, hvarigenom och eljest att många för påkommande
tunga i denna varande fejdetid hafva gifvit sig i kronans
enskilda tjenst, borgaretalet mycket förminskadt vordet, så att de
nuvarande borgarne dubbelt emot förut måste utgöra till de
1000 d. s. fullna, som till båtsmans- och lådjehållande af
staden årligen utgöres." Regeringens anhållan att borgerskapet
i Wiborg skulle utrusta ryttare afslogs deremot; "ty när den
skadan och besvär denne staden nu af detta ryska kriget här
till taget öfver väges, så kan bevisas, om så fordras, att den
stiger öfver 10,000 riksdaler". Borgerskapet tillägger i sitt
svar vidare: "när Harvas vilkor samt städernas här i Finland
besvär jemföras med Wiborgs vilkor och besvär, så finnes stor
olikhet, såsom nogsamt kan bevisas".
Det samband, som rådde emellan de öfriga finska
land-skaperna och Österbotten var på denna tid understundom
ganska lösligt. Den sistnämnda provinsen bildade tillsammans
med Vesterbotten ett landshöfdingedöme, hvilket man i sin
helhet på den grund ofta var mera böjd att räkna till
Sverige än till Finland. Derföre kallades Österbottens ständer icke
till någon af de finska landtdagarna under generalguvernören
G. Horns presidium, utan blefvo jemte Vesterbottens uppma-
’) Riksarkivet, nyssnämnda konvolut med påskrift:
"Provinsmöten 1657—1658". Mötesbesluten finnas intagne, i Stiernmans Bihang till
riksdagars och mötens Beslut pag. 343—373.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
