Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Midt under sina krigsplaner glömde Karl X icke att
egna en noggrann omsorg äfven åt Finlands inre förvaltning.
Flere oordningar deruti upptäcktes efterhand. Om
båtsmans-utskrifningen 1658 anfördes att kommissarierna, som förrättat
densamma hade efterlemnat "alls ingen efterrättelse, fast
mindre någon rigtig rulla, hvarefter folket kunde uppfordras." ’)
Den adliga rusttjensten underkastades granskning och många
af de förra underslefven vid densammas utgörande försvunno
derigenom. Det behöfdes också i sanning mycken kraft för
att kunna hålla ordning och reda i ett land, hvars aflägsenhet
ifrån regeringens säte gjorde att många missbruk mindre föllo
i ögonen. Flere af de i Sverige boende adelsmännen
vägrade att för sina i Finland belägna gods betala,
krigsbevillnin-gen och befallte sina fogdar med våld sätta sig emot kronans
befallningshafvande, när de kommo att utkräfva densamma. 2)
Isynnerhet märkbar var den reda och ordning Karl X höll
öfver finanserna. Med undantag af en och annan stadfästelse
uppå af Kristina bortskänkta gods och räntor, ha vi icke
påträffat några betydligare donationer eller förläningar i Finland
under hans regering. Den utväg, som sä ofta förut blifvit
tillgripen, att genom förpantning af kronogods oeh tullar reda
sig ur en ögonblicklig penningeförlägenhet, använde han högst
ogerna och sällan, om ens någonsin. Vi ha sett huru det
upptogs då Gustaf Horn ville upplåna penningar emot pant
af kronohemman. Inkomsterna ifrån Finland lefvererades icke
till kammaren i Stockholm, utan blefvo direkte använda till
landets försvar. Detta fortfor, på grund af konungens
uttryckliga befallning, äfven efter det stilleståndet i Wallisaari
skaffat landet fred. 3; Om också Finland häri åtnjöt en förmån,
så förblef dock, såsom ganska förklarligt är, dess ekonomiska
tillstånd högst dåligt. Krigsomkostnaderna slukade vida mer
372, 397, 538, 666, 887, 1082, 1232, 1552, 1554, 1771, 1804, 2234,
3300 m. fl. Först efter konungens död kallades de Öster- och
Vester-bottniska soldaterna ifrån Jemtland till Göteborg (d. 29 Febr. 1660).
’) G. E:son Horn till kungen d. 23 Sept. 1658.
J) E. Creutz till G. Horn d. 13 April 1659.
3) Kungen till G. Horn d 5 Febr. 1659. Riksr. fol. 288.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
