Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
sitetet vid sin stiftelse erhållit, förökades under början af Karl
X:s regering med en tolfte, nemligen poëseos professionen,
till hvilken konungen uppå Per Brahes och riksmarskalken
Johan Oxenstjernas rekommendation år 1655 utnämnde
magister Erik Justander. Uti det bref, hvari Oxenstjerna
förordar dennes utnämning, säger han sig göra det på sin svågers
riksdrotsens uppmaning, eftersom Justander är en väl
studerad person och "af finsk nation, som på den orten tjenligast
kan komma med dem öfverens." 1) Utnämningen mötte dock å
consistorii academici sida stort motstånd, emedan Justander
var af oäkta börd, hvilket enligt tidens föreställningssätt
ansågs lända universitetet till vanheder. Justander kom också,
oaktadt grefve Brahes påminnelser, icke i åtnjutande af sin
lön förrän först fem år sednare. 2) I alla fall ådagalägga de
anförda orden ur Oxenstjernas rekommendationsbref att
regeringen åtminstone på denna tid icke umgicks med några
planer att genom universitetet sveticera Finland. En sådan
försvenskning blef likväl en om också oafsigtlig följd deraf, att
universitetet genast ifrån sin början fick ett starkt svenskt
element, såväl ibland professorerna, som den studerande
ungdomen. Dock torde det vara för högt att på grund af de
hållna disputationerna och talen antaga de i Åbo studerande
svenskarnes antal till 2/3 af hela studentkorpsen. 3) Ett sådant
beräkningssätt har åtminstone det felet att se det akademiska
lifvet endast ifrån dess ljusa sida. Blickar man in i
consistorii academici protokoller för Karl Gustafs regering och
börjar med ledning af de utaf universitets-styrelsen beifrade
studenttumulten, slagsmålen och gatuoroligheterna anställa
beräkning öfver den finska och svenska nationens relativa
talrikhet, kominer man till ett helt annat och — om man så vill
— för oss vida förmånligare resultat. Mer än hälften, ja
måhända 2/3-delar af akademiska medborgare, som utmärkte sig
’) Sv. Riksark. academica. Ett konvolut roed påskrift: "Åbo
1639-1725."
5) Jemf. Strandberg. Åbo stifts herdaminne I. 134, 135.
3) Krohn. Suomenkielinen Runollisuus Ruotsin vallan aikana
ynnä Kuvaelmia Suomalaisuuden historiasta. pag 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
