- Project Runeberg -  Finlands historia under Karl X Gustafs regering /
193

(1865) Author: Karl Ferdinand Ignatius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

sannolikt här, likasom i Sverige, envånings trähus med hög
stenfot, nakna bjelkar, små fönster och torftak. ’) Högst få
byggnader torde varit omgifna af någon trädgård eller park.
En stor råhet herrskade ännu inom det lägre frälset, hvarpå
icke blott talrika dueller, slagsmål samt upprörande
misshandlingar af underhafvande, utan äfven husliga tvister och
skandalösa rättegångar utgöra vittnesbörd. J)

Den föregående framställningen af finska kyrkans
tillstånd lemnar redan en allmän föreställning om den ståndpunkt,
hvaruppå cleresiet denna tid befann sig. Äfven här
herrskade en stor rangskilnad emellan pastorerna och det lägre
presterskapet, hvilket sistnämnda lefde i en ganska beroende och
underordnad ställning. Ett exempel på den makt,
kyrkoher-darne tillegnade sig, var det, att prosten Sven Torchilli i
Lojo bortträngde ifrån Pusula kappelans lägenhet en viss
Jakob Clementis, ehuru denne af församlingen blifvit antagen
samt dessutom bekommit biskopens fullmagt, och i dess ställe
gaf tjensten åt sin svåger Henrik Erici. 3) Det kunskapsmått,
som man fordrade af en dåtida prest måste icke ha varit
särdeles stort, alldenstund landshöfding Linde den 21 Januari
1657 inför Äbo domkapitel kunde berätta, att stadens
borgmästare och råd hade bestämt till båtsman en person, som
dagen förrän han skulle inskrifvas i rullorna lät prestviga sig.
Terserus införde visserligen strängare fordringar i [-prestexa-men;1]-] {+prestexa-
men;1]+} men verkan deraf hann naturligtvis ännu icke visa

’) Jemf. Odhner anf. st. pag. 354.

2) Se härom Consist. Eccles. protokoller i Åbo Tidningar år

1792.

3) Riksregistr. år 1654 fol. 1486.

4) Exempel på Terseri stränga examina är följande stycke ur
protokollet vid Åbo domkapitel den 16 December 1659: "Pastoris i
Limingo son Dn. Gabriel Laurentii blef examinerad, men var ej
synnerligen bastant i någon fakultet; componerade ej heller synnerligen;
blef honom ordination denna gången afslagen. — Dn. Simon Bartholi
(se pag. 178), en rödhåret, skref teinlig latin, men i andra saker ej
synnerlig. Honom blef ock ordinatio afslagen och styrkt att taga
sig annat fore, eller se sina saker bättre igenom. — Dn. ßarthollus
Erasmi studiosus examinerades också, fanns alldeles oduglig; nekades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fihikarlx/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free