- Project Runeberg -  Finlands historia under Karl X Gustafs regering /
196

(1865) Author: Karl Ferdinand Ignatius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

köld, samt hälla öfver sina nakna kroppar is- oeh snöblandadt
vatten ur brunnen, floden eller sjön. Det är klart att folket
häraf får mera härdade kroppar och hoppressade leder. Det
upplifvas också starkare af sitt hemlands jord och himmel."’)
Öfverhufvudtaget har folkets lefnadssätt icke undergått några
större förändringar. Bondgårdarna ha visserligen nu ett
prydligare utseende än under Karl Gustafs dagar; åtskilliga
födoämnen och öfverflödsartiklar som nu äro der hemmastadda
voro visserligen då okända; men stugans inredning, dess
innevånares dagliga arbeten och sysselsättningar, seder och bruk
voro ungefär desamma. Fyllerilasten var ganska utbredd,
ehuru öhlet då ännu för det mesta intog bränvinets
nuvarande plats. Mången bonde berusade sig dessutom genom att
röka stark tobak, eller såsom det på den tidens språk hette
"dricka en eller flere pipor tobak." En dräng i Nagu, som
rökte några pipor samma dag han skulle gå till nattvarden,
blef derföre dömd till böter, eller att stå vid kyrkodörren,
hvarjemte hans brott skulle afbedjas i församlingen. 2)

I hvilken grad var finska folkets nationela oeh politiska
medvetande utveckladt på denna tid? I hvad mån skapade
det sjelft sin historia samt arbetade på sin intelleetuela och
moraliska bildning? Svaret på dessa frågor få vi lättast, om
vi tänka oss finska och svenska folkens inbördes ställning,
såsom den emellan en yngre och äldre bror, som tillsammans
arbeta, rödja skog och mark samt förvärfva sig nya egor,
uppå hvilka likväl alltid fastighetsbrefven tagas i den äldre
och erfarnare brödrens namn. Ingen misshällighet uppstår
häraf. Den yngre brödren ser med tacksamhet i den äldre
sin uppfostrare och ledare, och denne å sin sida erkänner
villigt de tjenster, den förre gjort det gemensamma boet, samt
inrymmer honom sjelfmant delaktighet i husbondeväldet. Den
verkningskrets som sålunda blifvit den yngre anvisad,
upphäfver icke, utan förutsätter tvertom såsom ett nödvändigt
vilkor sjelfverksamhet och handlingsfrihet. Saknade det finska

’) Épitome descriptionis ete. Lib. IV. cap. 6 & 7.
=) Åbo Tidn. 1792 N:o 33.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fihikarlx/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free