Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Man måste skänka aktning åt en nation, hvars söner, under
en tid, då krigaräran skattades så högt, utgjorde den
yppersta truppen i den store Gustaf Adolfs här. Det erkännande
som under Karl X Gustafs regering i så många afseenden
tillföll den finska nationaliteten, härflöt just ur denna aktning.
Allt som ansågs kunna såra de "infödde finske patrioterna,"
undveks med omsorg. Ett bland de förnämsta skäl, som
generalguvernören eller andra högtuppsatte aldrig försummade
att framdraga, när de hos konungen rekommenderade någon
till att få en befattning, var att den sökande var af finsk börd
och talte landets språk. Denna omständighet togs i
betraktande vid tillsättandet icke blott af presta- och civila tjenster,
utan ock af lärostolar vid universitetet, samt officersplatser
vid arméen. Fordringarna på insigt i finska språket voro så
pass allmänna att generalmajor E. Kruse, som i Mars 1658
tillträdde landshöfdingesysslan uti Wiborg, redan den 10 Juli
samma år hos konungen anhöll om transport, "emedan —
såsom han skref — jag denna tjensten af det jag språket intet
är mäktig, hela landväsendet igenom tolkar, icke utan stor
olägenhet, så väl för mig, som allmogen, förrätta måste." *)
Kru-ses fältberretalenter och krigiska duglighet nödgade dock Carl
X att äfven emot hans vilja hålla honom qvar på denna plats
så länge ryska kriget varade; men straxt efter det kungen
fått underrättelse om stilleståndet i Wallisaari entledigades
Kruse (d. 27 Febr. 1659) ifrån sin landshöfdingesyssla och
transporterades till Lifland, der han fick befälet öfver
rytteriet i Douglas armé. Hans efterträdare blef den förra
landshöfdingen i Kexholms län Jakob Törnesköld. 2)
Dock finner man under denna tid redan spår af försök
att tillbakasätta finskheten i landet. Det är dock icke ifrån
regeringens sida, man förmärker några sådana; tvertom
röner det finska elementet derstädes städse skydd och försvar.
Det kan icke ens påstås att svenskans införande såsom
undervisningsspråk i skolorna var regeringens verk, ty i sådan
händelse hade väl knappast läroböcker utkommit, i hvilka finskan
’) Landshöfdingarnes skrifvelser i Kungl. Sv. Riksark.
2) Riksregistr. 1658 fol. 1042, oth 1659: fol. 456 följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
