Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
"Få regenter — yttrar Carlson — hafva under en så
kort styrelsetid så starkt upprört verlden. Föga mer än fem
och ett halft år styrde Karl X Sverige oeh det var ingen makt
i Europa från Ryssland till Portugal, från England till
Turkiet, som icke hade blifvit berörd af hans politik." Denna
politik förtjenar i flere afseenden uppmärksammas. Gustaf II
Adolf yttrade: "Svenskarna böra antingen, sedan de engång
öfverstigit Östersjön, försäkra sig om herraväldet öfver detta haf
genom besittning af alla dess kustländer; eller och i vidrigt fall
lägga sig inom egna klippor och skär, hålla en stark flotta och
lefva i landet sins emellan enige, då ingen skall dem lätteligen
kunna antasta." Var detta ett testamente, en anvisning, som
den store konungen lemnade åt sina efterträdare på Sveas
kungastol, så hafva endast tvenne af dessa fullkomligt förstått
och efterföljt detta råd; den ena genom att bestämdt och ihär-
nusculi, ab homine, qui satis putat vel Bucephali vicem Tuæ Majestati
præstare, quoniam ut Hephestion tibi esset, propter sortis tenuitatem
adspirare non præsumit, neutri tamen debito amore, fide et obsequio
cedit." I det andra brefvet af den 11 Mars 1659 besvärar sig L. öfver
den sorgliga belägenhet, hvari hans fädernebygd befann sig, och
anser sig väl icke af sin tjenst, men väl af sin trohet och lydnad
förbunden att framhålla det som han anser skada konungens intresse; ty
hans fruktan för denne är icke så stor som hans kärlek. Derpå
fortfar han: "Viri namque in politica prudentia versatissimi nos docuerunt,
haud esse aut consultum aut semper tutum, subditos nimiis
exactioni-bus gravare. Ideoque dicit Comin.; reges Galliarum appellari reges
bestiarum, propter eos qui subditos variis exactionibus et aliis
imposi-tionibus onerant. Inde quoque fit, ajunt, ut princeps atque rex
imperium haud diutius obtinerat, quam quoad conditionem magis
tolerabi-lem subditis alius non offert. - - - - Cæterum non possumus nos in
ista imperii parte adduci, ut credamus Tuæ Majestatis consilio tantum
exactionum miseris subditis esse impositum, sed istam necessitatem,
Tuæ Majestati haud (otydligt), aliunde provenire - - - - Satis nos
vix-isse arbitrabimur, si nationes et provincias imperii ad aliquanto
melio-rem statum reductas videbimus, quæ miseram in servitutem majori ex
parte sunt redactæ. Tibi enim et Tuæ Majestatis imperio, lioc est,
Coronæ regni svctici, se libenter pro communi Tuæ Majestatis et
bo-norum omnium salute parere velie profitentur, sed unius alterius aut
paucorum inexplebili avaritiæ, se non sufficere querulantur et
ingemi-scunt." I slutet af brefvet öfvergår han till sina privata förhållanden..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
