Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De äro med några få undantag i den största fattigdom. All den
grusartade skarpa och sandblandade jorden på södra sluttningen
af de höga tallåsarne’(ty gran är mera rar), der de uppfört sina
boningar och anlagt sina hemman, är öfverallt betäckt med ett
tjockt lager af runda eller uddhvassa större och mindre oftast
jordfasta stenar, hvilkas ändamål icke tyckes vara annat än att
tillkännagifva en fruktlös möda att här endast af jorden med den
tvåtandade Finnplogen eller risten lifnära sig, hvarföre också skogarne
genom timmerafsalu i sednare tider i så betydlig mån aftagit, att
et finnes hemman, som nu knappt ega en stock till afyttring,
utan att bedja af andra, hvilket är händelsen i nästan hela södra
Capellet, som af Dahlby socknefolk, antingen tillhandla sig
skogstrakter till afbrukning på vissa år, eller ock efter tolft mot 1 a
1,32 B:co på stubbe. Timret säljes till följe af sitt afstånd från
Norskt eller Svenskt vattendrag till endera Rikena och betalas på
förra stället till vida högre pris än på det sednare, hvartill de
norska plankens mera begärlighet å utländsk ort synes vara den
förnämsta orsaken; men i anseende till den numera långa och svåra
transporten, ofta l 1/2 mil innan den kommer på flott, samt de
serskilda accorder, som folket sjelfve ingått med Herrar
timmer-Handlare och förlager de af dem bekommit, jemte de dyra munförråder,
som antingen från närgränsande bruk eller städerna Carlstad och
Christiania på ett afstånd af mellan 20 och 30 mil måste
afhämtas, förslår numera icke denna deras tillgång, bland en folkmängd,
som endast på dessa skogar utgöres af något öfver 2000:de, och
hvad den odlade jorden beträffar, så kan den med yttersta
sparsamhet knappt räcka dem brödföda under halfva året, och ej
engång det, då som oftast händer att missvext genom frost till den
grad inträffar, att man i allmänhet med halm, bark och mossa,
måste blanda sitt vanliga bröd, som består af hela torkade ax
och agnar.
De hafva slagit sina bopålar, som nämdt är på södra
sluttningen af bergen, emedan på den norra ofta snö och is kunna ligga
qvar till midsommaren. De lågländta trakterna deremot bestå till
det mästa af vattensjuka och som man säger bottenlösa mossar
och myrar, till odling icke mogna och till det mästa otjenliga.
Försök hafva väl i denna del blifvit gjorda, men utan
uppmuntran för arbetaren, som sett sin skörd genom frost förstörd,
och orten dessutom är for mycket folkfattig för att genom
dikningar kunna befrias från de stora vattenmassor der finnas, hvaraf
företaget fordrat större magt, till dess ändamålsenliga fullbordan
än någon Finne enskildt kunnat uthärda. Rågsäde medelst
svedjande, samt Hedemarkens sexradiga bjugg, utgöra jemte Potatis
den enda sådden mellan stenreflorna, och händer for det mästa, att
äfven detta i mer eller mindre mån tager skada af frosten och att
icke sällan total missvext inträffar, hvilken här mera än
annorstädes, i anseende till ortens aflägsenhet från mera gynnade
trakter, hafver de rysligaste följder, såsom t. ex. 1830, då missvexten
tillika åtföljdes af gångbara Kreaturs-sjukdomar, som ökade
eländet till den grad, att menniskor voro nära att af hunger förgås.
Flere exempel gåfvos att de dånade af vanmakt, förorsakad genom
en långvarig svält, och då de erhöllo vanlig menniskoföda kunde
de den knappast fördraga. Bark, mossa och söndermalen halm
voro deras dagliga spis. Inga arbetsförtjenster funnos för det
fattiga folket, hvaraf orten till det mästa består, då de bättre lottade
sjelfva knappt egde det, hvarmed de kunde lifnära sig. Isynnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
