Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar till sidd. 36—39. XXXVII
14. F. D. Croelius [Beskrifning öfver Nås socken] yttrar år 1836:
„Utom järnskatten, som är den älsta skatt finnarne härstädes
hafva, äro jordeboks- och hemmansräntoma först nyligen
uppkomna och uppbars af dem för första gången i år."
15. Kam. koll. reg. d. 12 aug. 1634.
16. J. O. Carlberg: Svenska bergverken, s. 189.
17. Förste pastorn i Loos, N. Norelius, skrifver: „Vid Loos försam-
lings nybildning utgjorde kontingenten från Orsa l1/» rote.
Delegarena i den hela roten voro omkring 50 till antalet, och
storleken af deras roteandel uttrycktes med högst 16 sk. 4
rnndst. och lägst 1 sk. — Det var således ingalunda någon
så alldeles lättejord sak att fördela och upphemta infordrade
„ årgångar", helst vexlingskassorna städse voro små, så att
rotebonden långa tider hade anteckningar om delegarnes
skulder och fordringar å några rundst., som sedan efter hand
skulle utlemnas. — Kronotionden 2 T:or per soldatrote,
upptogs ända till senare år in natura, därvid hände, att åbor
inom till Loos förlagda rotar hade att — alt efter sin
rotedel — bidraga med ’/, stop 1 qvarter, ända till l1/» jumfru
korn. — Till kronan skattande jord inom Orsa ocn öfriga
dalsocknar beräknas och utgör sina præstanda endast såsom
andel i och af den gällande enheten: soldatroten. Nu har
det* väl någon tid händt, att skatten, efter en eller annan
beräkningsgrund, för längre eller kortare bestämd tid utgjort
3 Rdr 16 sk. eller 3 Rdr 32 sk:r möjligen B:co, och denna
summa har sedan, såsom det vill synas, allt framgent blifvit
ett allmänmått på hvarje soldatrote, åtminstone inom Orsa
socken, och kallas ,en årgäng", så att, då utgift affordras en
rote, benämnes den i sä och så många „årgångar", d. v. s.
lika många gånger 3: 32. — För att åter uppsamla och
af-lämna detta infordrade belopp, erfordras inom hvarje
soldatrote en „hufvudbonde", afgiften må nu utgå in natura eller
i penningar, hvarjämte för ändamålet föres en rotebok. Hvarje
åbos andel i roten räknas i skillingar och rundstycken,
alltsammans fyllande ofvannämda summa 3: 32."
18. Liksom det uppges att förestående krigstjänst förmått några
att fly öfver till Sverige. Sålunda omtalar Medelpad härads
dombok 1627, att fyra skattfinnar dömdes till 40 dalers böter
enhvar, emedan de hyst „några finnar", som äre hitkomne
undan nämden i Finland". — Beträffande atievererandet af
utlagorna innehålla domböckerna ett par uppgifter om att
några finnar försummat de faststälda terminerna, men detta
skedde dock endast undantagsvis, liksom äfven att
exekutionstjänstemännen på finnskogarna utsattes för svårare obehag.
„Ar 1689 blef en fjärdingsman illa slagen och skuren i
Rögd.-åsen, då han var ute för att uttaga mantals- och
rotepenningar", och 1670 begärde länsmannen: att sakören 10 daler
s:mt på hustru Böret Ersdotter i Mullkärn måtte blifva till
nästa ting suspenderade, „då man kan få henne fram, efter
ingen dristar sig göra execution så långt upp i finnmarken".
Magnusson, s. 136.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
