Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar till sidd. 90—105. XLTTT
finnarne 250 personer, fördelade på 52 hushåll och 16
hemman." (Segerstedts saml., s. 161.) — „And. Persson vid
Bjur-bärget i Väse ägde en gård, värderad till 40,000 kronor; hvarpå
han höll 3 hästar och 20 kor, men denna lägenhet
mbörda-des af Letafors bruksägare, emedan Persson försummat att
taga laga fasta därpå." (Segerstedts saml., s. 329.)
23. Segerstedts saml., s. 629.
Kap. VII.
1. „Sådana porten ser man icke mera till i Finland, men i Est-
land förekomma ganska allmänt stugor, hvarest under samma
tak människor bo och bada och säden torkas." Om bostäder
o. folklif i Finland af A. Gt, s. 12.
2. I Finland anträffas ugnen lika ofta till vänster som till höger
om dörren.
3. Om pörtenas i Värmland beskaffenhet yttrar prof. Retzius:
-de voro delvis så ursprungliga, att man förgäfves i Finland
får söka efter liknande".
4. Undantagsvis tyckes förtets ugn hafva haft en form, som
skilde sig från den vi beskrifvit. I Skallbäcken (n. v. Södra
Finnskoga) såg nämligen Gottlund ett alldeles nytt pörte,
hvari från ugnens mynning reste sig en af sten och ler
hopfogad tratt eller kon, hvari röken genast uppfångades och
leddes ut genom taket. Dagboken, häft. 47.
5. G. Retzius: Finska kranier, s. 146.
6. Segerstedts saml., s. 539.
7. Segerstedts saml., s. 291.
8. 1 Gräsmark på Kymmen sjöns norra strand besökte jag ett
11 X 1.2 alnar stort pörte. •
9. I byn Älgsjön fann prof. Retzius ett litet skjul, hvars form
påminde om den gamla finska kåtan: se „Finska kranier",
bild. 98.
10. I det åldriga pörtet vid sjön Mangen finnes ett bord, tillvär-
kadt 1627. Det är 3’/, aln långt, l1/, aln bredt och
hopfo-gadt af 2l/i tums tjocka furuplankor. Fordom var det dock
vida bastantare, ty det har tvänne gånger omlagats och
förminskats. Segerstedts saml, s. 531.
11. I hemmanet Våhlbärget i Grue, förärade mig en finngumma,
Anna Lehmoinen, ett par tre tum långa, sirligt utarbetade
näfverskor. Det nämnes här, emedan gumman sade sig
därmed vilja visa, „att hon var riktigt finsk".
12. I tingsprotokollet för Ekshärad 1655 heter det om en person,
att han bar „finska Näffuerskoor med klutar och Såch-holkar
eller Stubbsåckar".
13. M. Axelson: Vandr. i Värmlands älfdal och finnskogar, s 112.
14. Utaf de uppräknade voro vi blott i tillfälle att pröfva den
kraftiga „romgröten".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
