Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLVI Anmärkningar till sidd. 140—154.
13. Sundt säger, s. 207: „Ännu i denna dag finnes det icke en själ
på, finnskogen, som icke nämner K. A. Gottlund som
finnarnes vän och välgörare. De gamla minnas honom med
tacksamhet, de unga tala om honom med vördnad".
14. Gottlund: Näspärlan, s. 25.
15. Resan företogs under sommaren 1848.
16. Segerstedts saml., s. 659.
17. N. v. Stockfleth: Bidrag til kundskap om Qvänerne i Norge,
Kristiania 1848; s. 50.
18. Enligt en muntlig uppgift af klockaren O. Qvale i Grue.
19. Segerstedts saml. s. 6o5.
20. C. T. Odhner: Kolonien Nya Sveriges grundläggning 1637—
1642, s. 302.
21. C. Sprinchorn: Kolonin Nya Sveriges historia, s. 172.
22. Detta bref jämte ett af d. 30 juli 1640 ingår i Nya handl. rör.
Skandinav, hist., Tom. 29.
23. F. F. Carlsson: Sveriges historia under konungarne af Pfalt-
ziska huset, I, s. 260.
24. Ingår i Handl. rör. Nya Sverige i riksark.
25. Y. Koskinen: Opiksi ja huviksi, lukemisia Suomen perheille,
I, s. 67.
26. Till kolonins politiska historia hör äfven det uppror, som en
äfventyrare år 1669 lyckades framkalla ibland svenskarne
och finnarne därstädes. Ledaren — som gemenligen kallas
Långe Finn — utgaf sig för en son af general Königsmarck.
Han greps emellertid snart nog, brännmärktes och fördes att
säljas som slaf på ön Barbados, Sprinchorn, s. 242. Hans
anhängare, af hvilka de flesta voro finnar — säger Acrelius
(Svenska Församhs tillstånd i N. Sverige, Sthlm 1759) —
miste sina hemman, „och hade väl därmed gjort sina
landsmän, som oskyldiga voro, illa ryktade och misstänkta, om
icke folkslagets ärlighet i gemen, igenom så många
förut-gångna prof blifvit bekant".
27. Dat. d. 24 maj 1664.
28. R.reg. d. 9 juni 1664.
29. Ar 1681 hade engelska reg. öfverlåtit landet väster om Dela-
ware-floden åt kväkaren Penn, som följ. år reste till platsen
och anlade där Filadelfia på delvis f. d. svenskt område. De
famla invånarne fingo bibehålla sina gods, och deras
rättig-eter utvidgades genom rätten att deltaga i landets styrelse.
30. Denna och närmast följande uppgifter äro hämtade ur riks-
arkivets Handl. rör. Nya Sverige.
31. Ur Björks afskedshälsning till sm församling meddela vi ett
par strofer:
^Farväl du Delawer, du Pennsylvani ström!
Farväl Christinæ strand nu i sin fägring skön:
Den tid, jag kom, jag far, nu efter sjutton år,
Din flod och ebb mig lärt, hur allt ombytligt går.
Hur mången, mången gång jag vallat har i bet
Här vid Christinæ flod min lamb att göra fet;
I sexton år å rad med Öfverherdens makt
Har jag, ske Honom pris. stått villig på min vakt."
32. Om hösten 1728 grasserade Pleuresie, kallad „stick och bränna"
grufveligen ned uti Pennsneck (som är en liten svensk för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
