Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Baronen såg på henne.
— Gör inte problemet så enkelt, sade han.
Och nu var det som om han också talade
om Filippa, i stället för om hjältinnan i boken.
— I ”Skymningsstunder” var föremålet
värdigt, rättade sig Filippa. Det är sant. Det gör
gåtan svårare.
— Kasta hort sig åt en xisling gör
naturligtvis ingen förnuftig flicka, log baronen ironiskt.
Låt oss lämna sådana \ir räkningen!
Uslingarna och de förnuftiga! Låt oss ta jämnstrukna,
hederliga vardagsmänniskor, som är
förälskade? Sådana som hjälten och hjältinnan i
”Skymningsstunder”. Hon hängav sig ej, hon
var omgiven av en glasmur, som hon kunde
krossat. Hon gjorde det inte. Hellre dog hon
av förtvivlan. — Jag tycker det skulle
intressera kvinnor att taga reda på, vad glasmuren
består av. Det intresserar mig, jag har stött
på den ett par gånger. Men kvinnor är visst
ganska likgiltiga för det som rör dem själva?
Filippa tänkte svara något om samhällets
dom, men hon tyckte det var så futtigt, när
det gällde den stora kärleken. Och för
baronen existerade ju ej samhällets dom.
— Asta Sherman, svarade hon undvikande,
har kanske ratt i princip. Men om man drar
ut konsekvenserna av hennes läror, blir det en
sådan oordning i samhället.
Hon visste, att det var fraser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
