- Project Runeberg -  Filippas öden. /
158

(1918) [MARC] Author: Frida Stéenhoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

vit något så utvärtes, men det var ej farfars
fel!) nn var henne till stöd! Antagligen var
så fallet. Sannolikt hade den mängd
förmaningar och lärdomar, som plantats i henne
alltifrån hennes spädaste ålder, växt till en makt
inom henne, som med eller mot hennes vilja
gjorde henne motståndskraftig.

Det blev aldrig slut på hennes frågor.

Varför skall män, som blir kvinnors olycka,
ha ansikten och gestalter, som liknar
drömsyner, kvinnor haft om de allra bästa männen?

Varför hade försynen givit Otto Pohlheimer
ett älskligt leende i ett par mörka, ärliga ögon?
Varför hade han fått ett ädelt drag över
munnen, utan bakslughet i mungiporna? Varför
var hans näsa fin, utan spår av träldomsskap
under lasternas ok?

En dag gick baronen fatt Filippa i
drivhuset och gav henne en ros av den skönaste
sorten, slottet ägde. Den var
trädgårdsdirek-törens mest lyckade varitet, som hade fått
namnet ”Guds mästerverk”.

— Vet ni vad den heter, frågade baronen.

— Ja, sade Filippa och tog emot rosen med
en stum böjning på huvudet.

Hon hade så svårt att vara ohövlig.

Baronen betonade beundrande:

— Ett Guds mästerverk — till ett annat!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:32:41 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/filippaode/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free