- Project Runeberg -  Filippas öden. /
162

(1918) [MARC] Author: Frida Stéenhoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



— Här brukade mina föräldrar sitta oelx se
på måsarna och på mig, sade baronen. Jag stod
därborta och kastade smörgås. Det är inte bra
att förlora sina föräldrar, när man är åtta år.

— Jag förlorade mina, när jag var sju.

— Men ni hade en farfar. Och en flicka kan
inte gärna förfalla.

___ Tror ni, man är försäkrad mot förfall,

därför att man är flicka?

Filippas stämma var åter ironisk. Det
kokade inom henne.

___ Ånej. Men ni. Livet blir, vad tillfällig

heterna gör det till.

___ Det är inte sant, kom det häftigt från

Filippa. Det är bara fegt överskylande. Man
kan handla rätt, även om man har makt att
inte göra det rätta!

Hennes läppar darrade, gråten var nära.

Han såg det och blev upprörd.

— Det rätta? — Tror ni inte, jag märker,
hur ni undviker mig? Är det för att det är
”det rätta”?

Filippa svarade med vrede:

— Naturligtvis.

Därpå vände hon för att gå därifrån:

— Fru Lindskiöld väntar på mig. Ni
stannar förmodligen.

— Nej, jag går också tillbaka. Föreställer
ni er, att jag lockat er hit för att låta er vända
om ensam? Sådan är jag inte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:32:41 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/filippaode/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free