Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var bruten av det förflutnas väldiga kraft
Traditionen och de inlärda föreställningarnas makt
stängde alla vägar för henne, utom
försakelsens. Hennes liv skulle bli öde. Hans bild
skulle hon utplåna ur sitt minne. Men den skulle
hämnas med att utplåna alla andras!
Under sin jämförelsevis korta levnad hade
baronen haft många nätter av dödsångest. Men
han hade aldrig förr känt ångest att ej bli
älskad. Och dock hade han flera gånger förr
varit lidelsefullt förälskad. Inför den
revolutionerande erfarenhet, han nu gjorde, vek alla
andra som skuggor för solen. En brännande,
outhärdlig sol lyste upp alla skrymslen i hans själ.
Och den sken utan förbaramande över ett
ändlöst ökenperspektiv, en levnadsvandring utan
Filippa. Han kunde ej fatta något mera
skrämmande, något över alla mått och gränser mera
ohyggligt.
Fordom, när han läst om män, som utan
tvekan för en kvinnas skull gått från gods och
guld, kroner och troner, hade han tänkt sig dem
som en sorts halvdårar — för att ej säga
heldårar. Nu blev med ens deras handlingssätt
fullkomligt begripligt, det enda möjliga. Den
kvinna, man behövde för att uthärda leva var
ju det enda nödvändiga!
Han kunde ej stanna i sin säng. Han steg
UPP, gick ut och strövade natten i ända i skog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
