Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är filosofien själf,, sådan hon gestaltar sig få den enskilde
tänkarens ståndpunkt.
Om man jämför de filosofiska systemen med hvarandra, äro de
lägre och högre, allt efter som de innebära en sämre eller bättre
uppfattning af det filosofiska objektet. Jag kan dock med
filosofiskt system mena två saker: antingen det af verkligt filosofisk
sanning, som från en viss tänkares ståndpunkt är insedt, eller
också detta jämte det af osanning, som han ger ut för att vara
filosofi.
Det vanligaste är det senare. Om man tager system i denna
bemärkelse, blir det ett lägre system, som innehåller mindre af
filosofisk sanning, och det ett högre system, som innehåller mera
filosofisk sanning. Det lägre är lägre genom att ej uttala en sanning,
som det högre uttalar. Emedan sålunda det lägre ej uttalar en
viss sanning, men det högre gör det, kan det se ut som en
kontra-diktorisk motsats, hvilket det i själfva verket icke är, ty en
kontra-diktorisk motsats kan blott äga rum mellan två, och då skulle det
blott finnas två system.
B. Den historiska fortgången
bestämmes af psykologiska och historiska grunder, icke af logiska.
Ty om jag sade, att den berodde på logiska grunder, skulle jag
tänka mig 1) att på en viss filosofisk ståndpunkt de särskilda
filosofiska begreppen i en viss ordning begripas ur hvarandra. Detta
är sant, men därjämte 2) skulle jag antaga, att hvarje filosofiskt
system skulle företrädesvis representera ett ibland de ifrågavarande
begreppen, och 3) skulle jag tänka mig, att den historiska
utvecklingens ordning mellan de filosofiska systemen skulle följa samma
ordning som de ofvan nämnda begreppen. De tvenne sista mom.
äro således falska.
1. Den historiska fortgången bestämmes af historiska
grunder; ty de närmaste framstegen bero dels på hvad som förut inom
filosofien själf är undangjordt, dels på hvad som förut är
undan-gjordt inom den föregående och samtida bildningen i det hela. Ty
i filosofien uppväxa nya problem på grund däraf, att hon står i
det allra närmaste sammanhang med den mänskliga kulturen i det
hela.
2. Vidare beror den historiska fortgången på psykologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
