Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motsatsen mellan dessa båda riktningar sensualism och
intellek-tualism gör sig gällande äfven på rationalismens område. Där blir
en skillnad, allt efter som man stannar vid blotta känslan eller vid
åskådningen såsom form för detta absolutas uppfattning.
Mysticism är den åsikt, som anser den omedelbara känslan
såsom högsta form för uppfattningen af det absoluta.
Teosoji är den åsikt, som ej stannar vid blotta känslan, men vill,
att i åskådningen äfven skall ingå det absoluta. Men då blott
sinnliga ting kunna åskådas, vill detta sålunda säga, att teosofien
kräfver det absolutas närvaro i de sinnliga tingen. Teosofien
inlägger sålunda i naturtingen jämte den sinnliga betydelsen äfven en
öfvernaturlig.
En annan formel indelning afser icke längre, huruvida en särskild
filosofi säger, _ att den eller den formen är den rätta, utan tager
hänsyn till den form, som filosofien i fråga verkligen använder.
Då uppstår följande indelningsgrund: b) Systemets egen
formela giltighet: dogmatism och dialektik.
Dogmatism är den åsikt, som utgår från obevisade eller till sin
giltighet ej rättfärdigade förutsättningar.
Dialektisk filosofi är den åsikt, som genom analys vindicerar
giltigheten af sin princip och begreppsmässigt därur härleder sina
satser.
Vidare indelningar: dels äro de sådana, som få till dividendum
mer än filosofien; dels sådana, som få till dividendum mindre än
filosofien.
Enligt den förra blifva filosofiens hufvudformer antingen den
objektiva eller naturalistiska, eller ock den subjektiva eller
supranatu-ralistiska. Men ej blott filosofien framträder såsom subjektiv och
objektiv, utan äfven den mer omfattande världsåskådningen.
Enligt denna indelningsgrund får man sålunda antingen objektiv eller
naturalistisk världsåskådning; den, hvilken såsom natur eller i
analogi därmed fattar allt, eller subjektiv eller supranaturalistisk
världsåskådning, den, hvilken Öfver naturen och såsom af den
oberoende sätter subjektet.
Yid den senare indelningsgrunden indelas hufvudformerna i
af-seende på det filosofiska vetandets möjlighet sålunda:
a) Skepticism är den åsikt, som nekar möjligheten af filosofi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
