Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med denna enhet kunna tillfredsställa det religiösa behofvet, och för *
att människan skulle med den kunna komma i närmare förening.
Med det abstrakta ödet kunde man ej nöjas; inom det konkreta
sökte man enheten och fann den i själfva naturlifvet, som sålunda
nu blef enheten för allt; med detta skulle människan närmare
förenas. Denna förening ville mysterierna genomföra. De gingo
hemlighetsfullt till väga härvid; detta en följd där af, att deras
uppgift ej kunde lösas under formen af en klar tanke. Mysterierna
sökte sålunda inom naturen återfinna enheten med det gudomliga
såsom ett. Den grekiska bildningen uppträder:
2. Såsom själfständig filosofi, strängt vetenskaplig.
3. Såsom reproduktivt filosoferande, som kan kallas osjälfständig.
■emedan den upptager element från de föregående yttringarna.
C. Anledningarna till den grekiska filosofiens utveckling.
Utom de allmänna förutsättningarna och villkoren :
Positive: den grekiska nationens sunda, klara och praktiska
förstånd.
Negative: friheten från hvarje dogmatisk religionslära och
härskande prästerlig makt.
1) De teogoniska, formel t- eller historiskt-vetenskapliga
systematiseringarna af religionsläran;
2) den börjande praktiska reflexionen och förståndsutvecklingen :
lagstiftning, de 7 vise o. s. v.;
3) de framträdande fordringarna, hos de lyriska poeterna, af
större enhet i och mera sedlig uppfattning vid den
antropomor-fistiska religionen: Zevs såsom sedlig föresvn. (Ribbing).
Den grekiska filosofiens första period.
1. Allmän karakter: a) Oreflekterad, ren realism. Realism
är förut definierad. Med att den är oreflekterad menas, att
ståndpunkten är dogmatisk; man tager för gifvet, att det substantiela
skall vara kroppsligt. Den är också /?) naturfilosofi, ty
undersökningens objekt är för det mesta natur, och är det något annat, så
behandlas det i analogi med naturen.
2. jDcss problem äro det teologiska och det kosmologiska.
Man frågar: hur skola tingen förklaras ur det absoluta, och hur
skall det absoluta vara beskafladt för att kunna vara alltings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
