- Project Runeberg -  Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium /
35

(1896) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B. Pytagoreismen.

Pytagoras lefde i början af 500-talet, var född på Samos, men
flyttade till nedre Italien oeh dog 510 i Metapont.

Allmän karakteristik och läror.

Pj^tagoreismen har fast sig vid en viss form i världen, som den
vill hafva förklarad, nämligen harmonien i världen. Pytagoreerna
säga: denna harmoni beror på att allting har sina bestämda mått.
Men de voro ock matematici, särskildt aritmetici, hvarför de visste,
att alla måttförhållanden i världen hade sitt abstrakta uttryck i
tal och talförhållanden, och vidare, att talbestämdheten i världen
erbjuder en strängt vetenskaplig behandling. Såsom matematici
och såsom de där hade öppna ögon för harmoni, kommo de nu att
anse talbestämdheten för den princip, ur hvilken allt skulle
förklaras. Således:

a. Världens princip är tal.

Frågan är, om de velat fatta talet endast som formalprincip eller
såsom realprincip, d. v. s. det, hvarur världen till sin substans
skulle förklaras. Troligen ville de hafva det både som formal-och
realprincip, så att ej blott världens form, utan äfven ämnet hvaraf
den består, skulle låta sig reduceras till tal. De införde i denna
princip två faktorer: 1) det udda och 2) det jämna. Jämte den
aritmetiska ge de åt dessa faktorer en logisk betydelse, så att det
udda = det begränsade, och det jämna = det gränslösa. Ty,
tänkte de, när man vill tudela ett jämnt tal, gör detta därvid intet
motstånd, hvilket däremot det udda gör, d. v. s. sätter en gräns,
för möjligheten af tudelning. Vidare: det begränsade = det bättre ;
det gränslösa = det sämre. Det bättre i världen förklaras sålunda
ur det begränsade, det udda, och detta af följande skäl. Såsom
greker tänkte de vid bedömandet af det bättre och sämre mest på
harmoni. Denna beror på måttbestämning, och måttbestämningen
på begränsning. Begränsning är oumbärlig för harmoni, och
sålunda är det begränsade, det udda, det bättre.

b. Världsförklaring ur principen.

Pytagoreerna gå härvid från det abstrakta till det konkreta, det
senare förklaras ur det förra. De begagna härvid analogi och
konstruktion. I analogien ligger det, att om en likhet uppvisas mellan
en abstrakt och en konkret sak, anses den andra vara förklarad,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filosofihi/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free