- Project Runeberg -  Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium /
45

(1896) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tecken för ett visst föremål! Ja, men om jag uttalar ett visst
ljud, kan jag 1) ej vara säker på, att min interlokutör därmed
förbinder samma sak, som jag vill, att han skall förbinda därmed.
Och 2) äfven om han detta gjorde, så kan ju den saken för
honom hafva tett sig på helt annat sätt än för mig. Sålunda är
det aldrig säkert, att resultatet af våra ömsesidiga förnimmelser
vore detsamma. Och så är Gorgias’ tredje skeptiska slutsats
bevisad : kunskapen, om den funnes, är ej meddelbar.

Sedan komma de yngre sofisterna. De hafva tillämpat dessa
tvennes skeptiska grundtanke på alla områden. Så i läran om
gudarna, där de blefvo ateister; så i läran om det rätta, där de
förklarade, att allt, hvad man förmår, är rätt, o. s. v. De hafva
dock uträttat åtskilligt positivt godt, såsom i grammatik och
retorik.

Den grekiska filosofiens andra period.

1. Allmän kar akter: reflekterad idealism.

Vägen till denna idealistiska ståndpunkt är dubbel: a) den
kunskapsteoretiska vägen och b) den etiska vägen.

a) På den kunskapsteoretiska vägen kommer man till idealismen
genom en slutledning från kunskapens begreppsform till dess
andliga innehåll.

b) På den etiska vägen kommer man till idealismen genom en
slutledning från dygdens och det godas form till dess andliga
innehåll.

2. Dess problem äro följande fyra:

a) det metafysiska, b) det kosmologiska, c) det praktiska, d)
det kunskapsteoretiska.

3. Dess skolor äro följande:

a) Sokrates själf: såsom populär inledning till det hela.

b) Cy rena ismen : lägre praktisk empirism.

c) Cynismen : högre praktisk empirism.

d) Megarismen: ofulländad rationalism.

e) Platonismen: positiv rationalism.

A. Sokrates.

a. Lefnadsförhållanden.

Sokrates, född 469, fader, Sofroniskus, som var bildhuggare;
moder Fainarete, barnmorska. Sättet för hans lärande: att sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filosofihi/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free