Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reta = att man är herre öfver sin sinnlighet. Häri ligger, att det
sinnliga ej kan vara det högsta goda, ty i så fall sktdle man ej
bemöda sig att blifva herre öfver detsamma. Om åter något
sinnligt vore det högsta goda, skulle naturligtvis detta vara något
sinnligt godt, men hvarken a) den sinnliga lust-, njutnings-känslan
eller b) det sinnligt goda i allmänhet duger att sätta såsom
människans högsta mål, såsom det högsta goda.
a. Ej den sinnliga lustkänslan, t}r 1) den har formen af
gränslöshet eller omåttlighet hvarigenom den blir något oskönt, och så
kan i synnerhet en grek ej tänka sig det högsta goda; 2) den,
som däråt hängifver sig, försoffas, och ej kan det högsta goda,,
det personliga ändamålet, vara att förstöra sin personlighet.
b. Ej heller det sinnliga goda i allmänhet kan sättas såsom
det högsta goda. Ty det sinnliga är i hvarje fall aldrig ett
ovillkorligt godt = det är ej godt under alla omständigheter. Men
naturligtvis skall det högsta goda vara af dessa egenskaper. —
Härmed är ej sagdt, att det sinnliga i sig är ett ondt. Men om
det göres till det högsta ändamålet, blir det ett ondt. — Genom
sin här nedskrifna ståndpunkt angående det högsta goda blir
Sokrates positiv-praktisk rationalist.
2. Positivt bestämd är dygden — själf kännedom = eTna-ry/xr].
Däri ligger, a) att den är kännedom, hvilket här är = att den är
vetande. Dygden måste vara vetande. Ty
l:o) endast såsom vetande kan jag handla med full afsikt. För
att min dygd skall vara afsiktlig, skall jag nämligen handla fullt
medvetet, och för att göra detta, måste jag hafva vetande.
Sålunda är detta ett skäl för att dygden måste vara vetande.
2:o) Jag kallar icke hvarje enskild god handling dygd, utan
dygden är något konstant = dygden är karakter = afsiktlig
konsekvens i handlandet. En handling har konsekvens i sig genom
sin begreppsmässighet, men endast för den, som har vetande
härom, blir denna konsekvens afsiktlig. Sålunda då dygden är
karakter, är den ock vetande. — I det att dygden är = själf kännedom
ligger utom det, att den är vetande, b) att den är vetande om mig
själf. Hvilket “själf ” är då hos människan innehåll för det
vetande, som kan duga såsom dygd? Svar: Människans
gudabefryn-dade natur. Just denna skall göras till innehåll för det vetande,
som duger såsom dygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
